- Project Runeberg -  Förberedande lärokurs i astronomi /
67

(1881) [MARC] Author: Knut Herman Sohlberg - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Kopernikanska förklaringen af himlahvalfvets företeelser.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

höstdagjemningen inträffar, då dag och natt ånyo äro lika långa
på hela jordklotet
(utom polpunkterna) och vid
eqvatorn
solen om middagen står i zenith. Jordaxeln synes
nu, sedd från solen, luta åt venster och hans orubbligt
bibehållna lutning har till följd, att vid jordens fortsatta
rörelse kring solen det blir jordaxelns sydliga hälft, som
kommer att vetta mot solsidan, medan den norra hälften
vetter åt jordskuggan. Till följd deraf komma dagarne
på södra halfklotet under qvartalet 23 Sept.—22 Dec.
att alldeles motsvara dem på det norra under qvartalet
21 Mars—22 Juni, medan den för södra halfklotet under
sistnämda tid gällande följd af dagar nu inträder på det
norra. Det blir sålunda nu vår på södra halfklotet,
medan hösten begynner på det norra.

Höstqvartalet afslutas med vintersolståndet den 22
Dec.
Jordaxelns södra hälft lutar då mot solstrålarne
661/2°. Följaktligen falla dessa lodrätt mot jordytan på
den breddcirkel, som ligger 231/2° söder om eqvatorn,
Stenbockens vändkrets. På samma gång sträcker sig
belysningen öfver södra polcirkelns hela område. Inom
norra polcirkeln herrskar deremot samtidigt mörker.

Vi låta slutligen jorden rulla den sista fjerdedelen
af sin bana och se då, huru dagarne under qvartalet
Sept.—Dec. i omvänd ordning återkomma på begge
halfkloten .

De från §§ 12—15 bekanta företeelserna blifva öfver
hufvud fullständigt förklarade.
        
Liksom jorden, rulla äfven de öfriga planeterna under sitt
kretslopp kring solen kring bestämda axlar. Mars’ rullningsaxel bildar med
planetens banplan en vinkel på omkring 61°. På Mars komma
derför vändkretsarnes afstånd från eqvatorn och polcirklarnes från polerna
att blifva 29°. Årstidernas vexlingar på Mars blifva härigenom ganska
lika dem på jorden. Betrakta vi bilderna 30 & 31 (sid. 59), der allt,
som i underskriften säges om jorden, kan sägas om hvilken annan
planet som helst, finna vi strax med lätthet, att på Mars’ himlahvalf
eqvatorn gör med banplanet 29 graders vinkel och verldsaxeln 61.
Huru långt verldspolerna på Mars äro belägna från våra, beror dock
äfven på det håll, hvaråt Mars’ rullningsaxel lutar. (Planeternas
banplan sammanfalla temligen nära med ekliptikans plan, sid. 56.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:29:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/larokursas/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free