- Project Runeberg -  Förberedande lärokurs i astronomi /
72

(1881) [MARC] Author: Knut Herman Sohlberg - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Kopernikanska förklaringen af himlahvalfvets företeelser.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

röra sig omkring jorden och denna omkring solen.
Inbyggarne på jorden, som ej märka sin egen rörelse, tycka
sig då se solen långsamt flytta sig åt öster bland
fixstjernorna, men mycket raskare tyckes månen röra sig
åt samma håll. Snart står månen på motsatt sida om
jorden i förhållande till solen. Hela hans belysta hälft
synes då från jorden, han lyser såsom fullmåne (bild 10,
sid. 25) och går upp på östra sidan af horisonten
ungefär samtidigt med att solen går ned på den vestra.
Månen kommer således då att lysa hela natten samt går
ned först när solen går upp. Det är vid denna tidpunkt
det kan inträffa att månen förmörkas af jordens skugga.

Vi låta nu månen fortsätta sin rörelse och undersöka
då och då, liksom nyss, huru han, sedd från jorden, till
formen skenbart förändras. (Vi bestämma för detta
ändamål 1) den hälft af månen, som belyses af solen; 2) den
hälft af honom, som är vänd mot jorden. Den belyste
delen af denna senare hälft visar just, huru månen ser
ut för jordens inbyggare.) När månen, från det att han
var fullmåne, tillryggalagt 1/4 hvarf af sin bana, är han
i sitt sista qvarter och har det utseende bild 12 visar.
Han går då upp några timmar före solen och står redan
i söder, när morgonen randas. Dag för dag minskas
allt mer månens vinkelafstånd från solen, och slutligen
ligga dessa båda himlakroppar i ungefär rät linie med
jorden och på samma sida om henne. Månen vänder då
sin mörka obelysta hälft mot jorden och synes ej alls,
såvida han icke rör sig just öfver sjelfva solskifvan och,
genom att till större eller mindre del eller helt och
hållet bortskymma henne, åstadkommer en solförmörkelse.

Månen passerar nu öfver på östra sidan om solen,
och så snart en smal skära visar sig af hans belyste del,
säger man att han är nytänd. (Sjelfva ny’et ingår dock
redan i det ögonblick, då månen passerar solen förbi.)
Den smala skäran tilltager i bredd mer och mer, ju längre
månen aflägsnar sig från solen, och vid pass 291/2 dygn
från vår första iakttagelse se vi månen åter i sitt första
qvarter på 90 graders östligt vinkelafstånd från solen.
Men som solen under de 291/2 dygnens förlopp flyttat sig
vid pass 1/12 af sin skenbara årliga bana åt öster, står

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:29:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/larokursas/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free