Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ensamhetens gåtor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och stått svartklädd vid sin mans begravning.
Efter sorgen, som sakta och omärkligt släpper
sitt tag, hade hon återtagit samma liv, som hon
alltid levat. Men denna gång kunde hon ej komma
till rätta med sig själv, och icke ens i den gamla
boken fann hon längre någon vägledning.
Ensamheten blev henne till sist så tryckande, att
hon en dag gick fram till fyren och frågade
sonen, om hon ej nu kunde få flytta över till
honom. Ty nu när katten dött, nu kände hon
sig ensam.
Så gick det till, att mor Karlsson kom att
bo hos sin son på gamla dagar, och så hände
det också, att hon satt bakom gardinen i hans
rum och iakttog, när Berglund stod ensam på
planen därutanför och betraktade den nya lilla
värld, som nu skulle bli hans. Och hon varnade
samma afton sin son för det nya biträdet, därför
att han hade en så skygg och så ond blick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
