- Project Runeberg -  Hur Lars Anders och Jan Anders byggde gärdesgård /
138

(1914) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru tjugu man fångade två valfiskar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skären, och nu kommo från alla kanter och håll
båtar, som skulle taga del i den stora jakten.
De kommo från norr och söder, öster och väster,
och i båtarna sutto män, kvinnor och barn. På
sjön bildade de en regelbunden linje, och för
varje manöver som valen gjorde, upphävdes från
båtarna ett vilt hojtande.

Den lilla valen hade försvunnit, varför man
antog, att den var död, och allt intresse samlade
sig nu kring den stora. Den hade givit sig
utanför öarna och låg nu mitt ute i fjärden och
vältrade sig och sprutade.

Mitt över på andra sidan fjärden var ett
långt, skogbeväxt land, som var ituskuret av en
smal ränna vatten. På båda sidor om denna
ränna, som skar sig långt ut i sjön, låg en lång
sträcka av grunt vatten, och kunde man jaga
valen dit, var man trygg för att ha honom fast.

Därför bildade de anfallande båtarna linje.
I en halvcirkel närmade man sig från olika håll
det väldiga djuret, som i sin ångest och
förskräckelse än dök ned på djupet, än visade sig uppe
på ytan, piskande vattnet med sin väldiga stjärt.
Man sköt på det, man skrek, man kastade med
stenar vilka förut tjänat till barlast. Det var ett
oväsen, till vilket de skogiga stränderna med sina
klippor och stenar säkert sällan hade skådat
maken. Djuret blev vildare och vildare. Plötsligt
stannade dess väldiga kropp högt över
vattenytan, och man förstod, att nu satt valen fast på
den långgrunda sandbottnen. Ett väldigt
jubelskri dånade över vattnet, och nu började båtarna
lägga till. Först kom Lars, svärjande och
stammande, under det han med hemska åtbörder
svängde en yxa. Karlarna började hoppa ur
båtarna, och anföllo vidundret på nära håll. Det
blev förfärligt sargat, hänsynslöst höggo de in,
framifrån och från sidorna, blodet flöt från det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/larsanders/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free