- Project Runeberg -  Hur Lars Anders och Jan Anders byggde gärdesgård /
147

(1914) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En smålänning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Jag är alldeles galen i teatern», svarade jag.
»Jag hör till de där människorna, som om jag
en kväll fått känna oset från rampens lampa icke
kan gå hem, förrän föreställningen är slut, om
det också är aldrig så tråkigt.»

Han tog min hand och såg mig rätt i ögonen,
under det att hans ögon sågo fuktiga ut, och
orden trillade ur hans mun med ännu större lätthet
än vanligt.

»Mitt namn är Ekström», sa’ han, »vill inte
herrn göra mig den äran att äta middag i mitt
enkla sällskap? Vad är klockan nu? Jaså, hon
är elva. Ja, jag ska’ gå ut ett ärende på banken,
och så ska’ jag in ett tag te en slaktare och te
bagarn. Den fan skickar mig inte bröd ordentligt
om mornarna. Och då blir det alltid mitt fel,
förstår herrn, i kundernas ögon. De här dumma
tyska brackorna äta aldrig senare än tu. Och
man får ta seden, dit man kommer, ser herrn.
Men om herrn vill komma tre, ,så få vi äta i
fred. Eljest är det ett spring och ett bråk, som
aldrig tar nå’n ända. Och om herrn vill hålla
till godo med en enkel middag... För jag har
alltid älskat konsten, jag har varit aktör, ska’
jag tala om, och är herrn vän med — så behöver
jag inte veta mer.»

.»Mitt namn är G—m», avbröt jag honom.

»Jaså, fägnar mig. Vad är herrn, om jag
får lov och fråga? Är herrn också aktör?»

Jag försökte så gott som möjligt att klargöra
för honom min tämligen obestämda position i
samhället, vilken då för tiden utgjordes av det
aritmetiska mediet mellan tidningsskrivare, student
och informator.

»Är herrn författare?» utbrast han.

»Nej,gudbevars, inte än åtminstone.»

»Herrn kommer i alla fall klockan tre?»

»Jo, jag tackar mjukast.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/larsanders/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free