- Project Runeberg -  Hur Lars Anders och Jan Anders byggde gärdesgård /
154

(1914) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En smålänning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i ordning min lilla ränsel med att par skjortor,
några strumpor, helgdagsrocken, och vad det
kunde vara, som jag skulle ha med mig. Och
till matsäck fick jag en kaka rågbröd och en
sillstjärt. Mer hade mor min inte att ge mig.
Far min tog jag adjö av hemma, honom tänkte
jag inte så mycket på heller, men min mor hon
följde mig en hel fjärdingsväg till en grind, som
låg borta i skogen.

»Hon sade inte ett ord först, när hon tog
adjö av mig, hon bara klappade mig på axeln
och kysste mig. Och så gav hon mig aderton
skilling, som hon sparat ihop, utan att far min
visste av det. ’Herran vare med dig, mitt barn!’
sa’ hon till sist. Men när jag kom igenom grinden,
så vände jag mig om och såg efter, vad min,
mor tog sig till, och då fick jag se, att hon
hade satt sig ned på en sten och grät. Och så
ensam i verlden och olycklig här jag aldrig känt
mig. Jag lade mig ner i gräset en lång stund
och grät, jag med. Och jag minns, att bredvid
mig där jag låg stodo några stycken röda
svampar, kantareller tror jag de heta, som växte
i mossan. Jag kan se dem när jag vill, och hela
platsen också. Jag gick dit sist när jag var
hemma, och ni må tro mig eller inte, men det
var icke långt borta, att jag hade börjat på
att gråta igen.

»När jag reste mig upp och såg bortåt vägen,
där mor min setat, hade hon gått sin väg, och så
gick jag på! Brödkakan och sillbiten voro snart
slut förstås, och jag hade tre mil hem. På kvällen
kom jag till en bondgård i trakten, där jag visste,
att de höllo på med järnvägsbygget. Och där
fick jag ligga över natten. För jag passade på
och gjorde mig nyttig. Jag hjälpte pigorna med
att bära in vatten, och så späntade jag stickor.
Men ni ska’ få höra, hur underligt det se’n

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/larsanders/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free