Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hur ens käresta midt för näsan på’en springer och
friar till en annan. Men det går, så länge det
räcker. Och se’n blir det la min tur. (Sjunger.)
Men var jag icke viller,
ja, viller var jag nog,
när jag gick sta’ och fria
uti fallerallera uti hopsansa
och för en unger piga
den gamla käringen tog.
Hon hade något penningar
och äfven en revers.
Se’n hade hon en ladugård
uti fallerallera uti hopsansa
och röda kalfvar och brokiga kor
och en gammal svarter häst.
Jag ångrar nog de smulor,
som jag med henne fått.
Förty eljest var hon fuler
uti fallerallera uti hopsansa
i syna är hon guler
och halsen skiner i blått.
Jag tror, att hon kan lefva
ännu i många år.
Och därför raska drängar,
uti fallerallera uti hopsansa
tag ingen käring för pengar,
för jag vet, hur det går.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
