- Project Runeberg -  Läsning för Finnar uti Blandad Fosterländska ämnen /
41

(1864-1866) [MARC] [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

41

främmande, oeh för mig äfven till namnet okända personer, i sådant
afseende vändt sig till mig. Så t. ex. har jag nu som bäst hos mig
en (7 tum lång, 1’/, tum hög, och 2 tum bred) antik koppardosa, med
lock och botten af messing, hvilken, per posto, blifvit mig tillsänd
från staden Minsk i Lithauen, af en Herr Kobilinsky, med anhållan
att jag ville — om möjligt—dechiffrera, och förklara, de derå
anbragta figurteckningar; och hvilket ingen der på orten dittills förmått.
Också tviflar jag mycket huruvida någon härstädes varit kapabel
dertill. Denne Kobilinsky är väl ingen fornforskare ex professo; ty han
är egentligen Forstmästare oeli naturforskare, men ban är derjemte
en antiquitets- oeh kuriositets-samlare; och således, såsom sådan, en
vän af forntiden. Å bottnet af denna ask ser man (n. b. i upphöjdt
arbete) längst till venster, tvenne qvinnspersoner, af hvilka den ena med
ett upplyftadt svärd hotar en pojke, som, i det lian löper undan, pekar
på tre stycken svin, hvilka tillsammans äta ur en ho. Kort derpå ser
man samma gosse, i en knäböjande ställning, vänd åt ett motsatt håll.
Längre åt höger ser man i fonden, eller på afstånd, en bostad; och,
framför densamma, ett fruntimmer — som pekar på en gubbe, hvilken
(längst till höger) omfamnar en yngling, (således summa 10 figurer).
På locket, deremot ser man, ibland annat — först, till venster, en man
hållande i handen en till hälften tömd penningepung, och tätt intill
honom tvenne nakna personager i en högst tvetydig ställning till hvarandra;
vidare ser man, på en estrad, tre stycken musikanter som spela, och en
ryttare till häst, som rider hurrandes och med hatten svängande högt
upp i vädret; hvarefter åter, ytterst till höger, synes samma gubbe som
förut, räckande sin hand åt en man, bakom hvilken nu äfven står ett
fruntimmer (således äfven bär 10 figurer). Inom en half timma hade
jag allt klart för mig, deschiffreradt, och äfven till de minsta
detaljer förklaradt! ,Tag kan sjelf ej annat säga, än at.t det ofta är blotta
instinkten, eller slumpen, som härvid ledt mig (liksom fallet varit
någongång förut); men att min förklaring likväl är sann, och väl
träffad — derpå kan jag (såsom man säger) slå mig i backen. Och sedan
nu en gång upptäckten, eller förklaringen, är gjord — finner troligen en
hvar gåtan, i sig sjelft, vara ganska enkel och simpel (hvilket vanligen
är fallet, vid lösningen af så beskaffade problemer) ja så enkel, att till
oeh med ett barn hordt kunna uttyda den. Också torde läsaren sjelf
finna sanningen häraf, om jag t. ex. upplyser att. här föreställes en
historisk framställning af 15:de kap. i Luce Evangelium, angående den
förlorade sonen; som (i den första taflan) föreställes tvungen att mata
svinen; men sedan, med ånger öfver sina förvillelser, vänder sig om — för
att bedja sin fader om förlåtelse; och slutligen, återkommen hem,
omfamnas ban, i sin moders presence, hjertligen af denne sin gamle fader.
Den sednare taflan, som först framhåller lians hittills förda slöseri och
skörlefnad, visar sedermera fröjden i fadernehuset; der, vid en
jublande musik, glädjen står upp (ill tnket. Och der, vid lians-återkomst,
ett ilbud genast afsändes till häst, för att sammankalla gäster och
vänner— till denna återseendets fest; vid det fadren, i deras närvaro, räcker,
lörsonad, sin hand åt sonen. Denna ask är efter allt utseende en s. k.
"skOrusk", eller "skörtunna." Sådane skola ännu brukas på flere
ställen i Sverige, och särdeles på Gottland, för att deruti förvara eldstål
oeh 8köre, d. v. s. brända linnelappar; för att, vid upptändande af eld.
begagnas i stället för fnöske. Men allt detta må vara en småsak i det
hela, och jag har också endast nämnt det här i förbigående. Vida
vigtigare är det, och för mig åtminstone intressantare, att samma Herr

2*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfinnar/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free