Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
sitt eget vis, med ett streck för livarje dag (i stället för
Runor, eller bokstäfver). Jag bör kanske nämna, livad som
bör till en närmare beskrifning af denna kalender, att dessa
benskifvor hafva en längd af 5l/2 tum, (efter svenskt mått) med
en bredd af V8 tum å midteln; men med några liniers
förminskning mot ändarne. Tjockleken är som på en vanlig
elfenbenskam, undantagandes de båda yttre skifvorne, hvilka
— i anseende till en på den yttersta sidan (medelst tre faser)
anbragt upphöjd yta — äro något tjockare. Hvilken yta,
ver sig ursprungligen ej blott från ganska olika håll, utan äfven från
olika tider, ocli olika nationer, ej blott från det sydliga Europa, utan
äfven (enligt hvad vi framdeles skola bevisa) från Asien och Afrika
(neml. från Egypten) och det från tider stundom så aflägsna, att vi
knappt kunna göra oss någon föreställning derom. Det torde hafva
varit en tid — före skrifkonstens uppfinning — då större delen af
den kända verlden icke hade någon annan lektyr iin dessa
betecknande s. k. Kalenderstafvar; och man finner ännu i liuru förskräcklig
villervalla man varit, oeh liuru ofantligt besvär man gjort sig, blott
och endast vid att kunna beräkna tiden, och bestämma året. (jemf. O t a v a
2 del. sidd. 82—85;)
För att åtminstone något så när, hos den i läsning okunniga
allmogen, förekomma denna olägenhet, — utkommo i sednare tider
åtskilliga förordningar. Så t. ex. utgaf konung Carl XI ett bref af d. 5
Juli 10584, som frikallar alla dem från utskrifning och skatt, som
vin-lade sig om Runstafvars utskärning, och allmogens undervisning i
deras begagnande. Dessutom lönte regeringen en särskild konstnär, som
fabricerade dem i massa, efter en viss gifven modell. Ännu i sednare
tider förfärdigas, på Skultuna messingsbruk i Vestmanland, ett slags
tobaksdosor af messing, som ännu äro mycket allmänna i Dalarne, derå
på locket och bottnet, med vanliga bokstäfver, enligt runstafvens idé,
är anbragt ett kalendarium. Äfven i Finland torde runstafvarne
slutligen blifvit nog allmänna, ehuru de numera i de södra provinserna
icke ens äro kända till namnet; ock få äro nu de i landet som hafva sett
dem. Det är artigt att erfara, ock jag kan ännu bevittna, att de
genuint, finska typerna, som tyckes härstamma från orienten (och
vanligtvis läsas från höger till venster) småningom öfvergått till de
skandinaviska, derigenom att i stället för ett streele ifylldes en eller annan
runa. Så t. ex. äger Litter.-sällskapet en runstaf, hvarå 5 dagar i
veckan äro utmärkta med streck, och endast 2 med runor. Sjelf äger jag
en staf, derå 3 dagar äro markerade med streck, och 4 med runor;
samt en annan, å hvilken endast 2 dagar äro betecknade med streck,
och deremot 5 med runor, o. s. v. till dess äfven slutligen vi fingo
alla dagar betecknade med runbokstäver, mon vanligen i en annan
ordning, och ofta andra slags runor än å de skandinaviska. Från
Sverige hafva hit dessutom inkommit rent skandinaviska Runstafvar,
hvilka (.jemte svenska språket) blifvit begagnade af hiirboende
Herremän. Hvarutom vi hafva stafvar af sednare datum, som i stället för
runor begagna i solcirkeln vanliga bokstäfver, och stundom siffror för
att utmärka Gyllentalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
