Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
att tro clet de öfriga dagarne i veckan då. ännu hos Finnarne
— liksom fallet ännu i dag är hos Esterna — icke hade
några egna namn, utan benämndes endast efter den ordning
i hvilken de följde efter hvarandra. Så t. ex. heter
måndagen hos desse eüs-p&iw (första dagen); tisdagen, töisi-paiw
(andra dagen); onsdagen, kolmä-püiw (tredje dagen), o. s. v.10)
Hvad åter de i öfra fältet (eller i margen) af skifvans
bredd förekommande tecken beträffar, hvilka, alla olika
hvarandra, för hela året belöpa sig till ett antal af 44, och hvilka
utmärka dels vissa alltid bestämda tidpunkter på året, såsom
solstånds- och dagjemningstider, dels vissa i den
kristna tideräkningen sedermera, i enlighet med den hedniska,
antagna s. k. "orörliga högtidsdagar,11) såsom t. ox.
Juldagen (d. 25 Dec.), Allhelgondagen (d. 1 Nov.) m. fi.,
dels ock s. k. "märkedagar", d. v. s. dagar, som, utan att just
derföre anses heliga, utmärkte större folkfester, såsom t. ex.
tings- och stora marknadsdagar, m. m., dels dagar,
hvilka, med afseende å do olika årstiderna, antydde olika
ekonomiska förrättningar, eller bestämda sysselsättningar,
o. s. v. På samma sätt som sjelfva skriften här skiljer sig
från den å Skandinaviska kalendrar och Runstafvar
befintliga, så skilja sig äfven dessa olika slags tecken (å den förra)
från de — å de sednare, hvarmed de icke äro det minsta lika.
Så t. ex. träffar man icke dessa många heliga kors"), icke
dessa påfliga spiror, niitror, och himmelrikets nycklar, icke
dessa dödskallar, svärd och bilor, m. m., som karakterisera
de katolska, icke heller anträffas här ett enda af de många
dryckeshorn, hvarmed de hedniska ocli forngötiska kalendrarne
10) Jonif. Ot.ava. 2 D. sid. (54, 67. Också tyckes, som
dalarnes namn i Skandinavien fordomdags icke alltid varit så kategorisk!
ocli konstant bestämda — att sluta af Biskopens i llolum herdabref
från början af 1,100 talet, angående "da g ar nes namn."
n) De första kristna hafva, med ganska klok beräkning, förstått
sig att begagna dessa hedningarnas högtidsdagar till minnen af sina
Martyrer, Apostlar, och Helgon.
’-) På hela året anträffas blott 4rätta kors, neml. för d. 24 Dec.,
3 Maj, 25 Juli och 14 Sept. samt 3 sneda korstecken, neml. for d. 25
Dee., 1 Jan. och 24 Nov. (Man ser således att äfven hedningarne
kände, och begagnade, korstecknet.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
