- Project Runeberg -  Läsning för Finnar uti Blandad Fosterländska ämnen /
61

(1864-1866) [MARC] [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

61

kopia. Men såväl af den vårdslöshet och opålitlighet
hvarmed allt arbete på densamma tycktes vara verkställdt, som
ännu mer af dess nya utseende, och det af tidens tand alls
icko anfrätta träslaget, ger mig all anledning att förmoda
det grefve Ehrenpreus, eller någon annan, låtit taga en
afbild af den här ofta omnämnda finska benkalendern; helst
ingalunda någon må tro, eller inbilla sig, att denna
träkalender var 800 år gammal. Huruvida Ehrenpreus sjelf förstod
sig på bruket af dessa slags runstafvar, känner man icke;
mon väl att han var ön vän af dem; och att han till den
ändan lät förfärdiga sig en ny, som tycktes innehålla alla de
andras egenskaper, och hvilken i pragt och glans vida
öfverträffade dem alla. Denna runstaf, prydd med upphöjdt
bildhuggeri i stället för inristade teckningar, begagnade han
alltid (i stället för en käpp) då han gick upp till Riksens Råd.
Och finnes donna staf äfven nu, jemte många andra af sina
systrar, förvarad i den omnämnda samlingen 15).

Den besynnerliga, och för sin originalitet högst
märkvärdiga, Altonaiska antiqnarien och fornforskaren Arndt,

ls) Det var en tid ej blott i Sverige, utan äfven här i Finland,
dä ännu under sednare tider ett svagt minne liksom uppflammade för
dessa Runstafvar; eller rättare sagdt, då det blef liksom modernt hos
de högmögende att visa sig äga någon kännedom, eller åtminstone
aktning för dem. Detta yttrade sig derigenom att de begagnade
käppar, hvarå de med mycken konstfärdighet och elegans låtit utskära
alla runstafvens karakterer, och som således tillika föreställde
verkliga runstafvar. Så I. ex. begagnade hos oss Biskop ICrogius en
utmärkt grann och prydlig käpp, förfärdigad af ebenholtz (ocli hvilken
un äges af TJniversitétetJ försedd med en elfenbenskrycka,
silfverbesla-gen bolk, ring och doppsko, utstyrd på det gentilaste. sätt med fint
ceh konstmässigt anbragta alla runstafvens emblemer. En annan dito,
likaledes af ebenholtz, föga sämre àn den förra, med starkt förgylld
knopp, äges af Borgå gymnasium, och skall, efter uppgift, hafva
tillhört Lektor Nordströms farfar i Jämsä. Den är dock, ehuru försedd
med jern doppsko, i nedra ändan afskuren, hvarigenom 65 dagar
försvunnit; hvilket utvisar att den, utan afseende a dess antika värde,
sednast, i egenskap af käpp, blifvit begagnad endast som en lyxartikel.
Om Landshöfding Stjernstedt» runstaf, har redan förut blifvit nämndt.
Orsaken till detta den tidens mod, torde få tillskrifvas de många och
utmärkta fornforskare, hvilka inom runstafslittcrnturen under
föregående tider gjort sig kiinda i Sverige och Danmark, (såsom t. ex.
Bu-ræu.i, Cekius, Elvivs, Ferner, Krook, Nybelius, Rudbeck, v. Schutz,
Wer-ncr, Worinius, m. fi.), och derigenom lios närmaste eftertid väckt
andan, och lifvat sinnet och hågen — för denna slags kunskap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfinnar/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free