- Project Runeberg -  Läsning för Finnar uti Blandad Fosterländska ämnen /
67

(1864-1866) [MARC] [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

67

b. k. Runstaf är ganska märkvärdig derutinnan att deu,
åtminstone i detta afseende, följer alldeles samma modell som
benkalendern, så till vida att alla dagar äro utmärkta endast
med raka, perpendikulära, och parallela streck, långsutmed
stafvens sidor. Ja den tyckes vara ännu enklare och
simplare, i thy att onsdagarne icke äro på något vis här utmärkta
från do andra dagarne i veckan, utan endast söndagarne,
d. v. s. hvar 7:de dag, med ett litet tvärstreck i öfra ändan,
liknande derigenom ett kors. Yidare är den egen deruti att
derå icke finnes utsatta några s. k. "Helgona dagar", och
endast 17 "tecken" på hela året (utsatta å s. k.
"märkedagar") jemte 9 med bokstäfver utmärkta vigtigare
"namnsdagar".l8) Yi anse detta, d. v. s. att man i landet brukade
kalenderstafvar likabeskaffade med denna benkalender, såsom
ett talande bevis på den finska benkalenderns genuina
äkthet. Och gå -Ni nu att närmare undersöka förhållandet, finna
vi att bland finnarne i Olonetska och Arkangelska
guverne-mentorna, der (i stället för almanackor) ännu öfverallt
begagnas kalonderstafvar (af dem kallade poalakka) 19), hvaraf

1B) Dessa bokstäfver torde i sednare tider, likasom åtskilligt
annat, hafva blifvit tillagde; hvilket ofta är fallet på ursprungligen
forntida runstafvar. — Helst ingenting är lättare gjordt.

10) Likaså påstodo, 1820, bröderna Læstadius i Upsala, att
Lapparne, i Arjeplogs Lappmark, än i dag aldrig nyttja några andra
slags Almanackor iiti Runstafvar; utan att de dock närmare kände eller
kunde uppgifva deras beskaffenhet. Äfven i de nordligaste delarne af
Finland torde dessa kalenderstafvar ännu icke vara okända. Bonden
Daniel Wäätäinen i Pudasjärvi socken var åtminstone på 1770 talet en
stor konnessör af dem, (ehuru hans kalenderstaf var betecknad med
nu brukliga bokstäfver), och i min barndom (d. v. s. 1808) kunde ännu
bonden Matts Ahoincn, i Kankas by af Jockas^ socken, för mig redogöra
för bemärkelserna pa sin runstaf. Det är således icke utan skäl som
Tun|eld i sin Geografi af 1792 (4 Bd. sid 213) anmärker om Savolax:
,,/iör’ brukas iifocn Rui\stafvar". Väl är runstafvarnes epok längesedan
förbi, och snart skola äfven de sista spåren af deras tillvaro försvinna;
do hafva uttjenat sin tid, och kanske i tusental år medfört sin
praktiska nytta. Det tillkommer dock vetenskapen, och hennes idkare, att
åtminstone samla, ocli bevara, de sista strålbrytningarne från en period,
som föregått en sednare, af kunskapens ljus mera upplyst. Härtill är
det likväl nödigt att så vidt möjligt taga en närmare vetenskaplig
kännedom af alia ännu befintliga Runstafvar i vårt land, hvarföre
jag ännu en gång på det förbindligaste anhåller att ägare af sådana
ville i detta afseende kommunicera sig med mig. Besynnerligt är det
likväl att finska språket numera tyckes sakna ett eget ord för att be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfinnar/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free