Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett ord, sä godt som trå,
angående
de Finska Räkneorden, och deras Urformer.
(Med anledning af Hr Euro pæi funderingar iämnet,1)
Herr D. E. D. Europæus har nyligen från trycket
förutskickat en slags Prospektus, innehållande en såkallad
Stamtafla öfver olika språk och språkstammar, jemte en i
Tabellform upprättad komparatif språk kar t a öfver
åtskilliga (egentligen öfver de T i o första) räkneorden å diverse med
finskan beslägtade tungomål, under rubrik: Die Zaldivörtcr
der finniscli-ungarischen Sjiracheii", såsom en slags förelöpare
till ett större i denna väg tillämnadt arbete, under titel:
"Der Urstamm der indoeuropuisclien SprachenfamiHe undscine
vor-indoeuropäisclim A bzweigungen, namentlich die
finnisch-ungarische." Det torde förundra litet enhvar, att denna lilla
skrift icke blifvit bedömd, icke ens omtalad i våra tidningar.
Nå hvar äro nu alla våra filologer? Det höres ju ej utaf
dem! Då vi af dessa äga så högst få, i högre mening2),
’) Då hvarken det Finska litteratur-sällskapet, eller
någon af "den vidtberömda" Filosofiska fakulteten (till hvars sak
det egentligen skulle höra) upptagit Hr Europæi opusculum till
granskning, torde vi vara ursäktade om vi företaga oss det. Och då
hvarken Redaktionen af Litteraturbladet, eller Litterär Tidskrift
(till hvars kram det dock skulle böra) ehuru af oss derom ombedda,
intagit denna uppsats i sin tidning, (hvilken vi lika förgäfves, i
somras, erbjödo Finl. Allm. Tidning) så införa vi den nu här
oförändrad, hurumycket vi dertill än skulle hafva att. tillägga. Huruvida,
ocli huruledes, K. Vetensk. Akademin i S:t Petersburg bedömdt
saken — är oss alldeles obekant.
2) Det förhåller sig med våra filologer och språkforskare
ungefär som med våra häfdatecknare ock fornforskare, att de tiga — der de
borde tala; och deremot tala, derde borde — tiga. Ja, vi hafva inom
den Filosofiska fakulteten till och medens.k."historisk-filologisk
sektion", som ofta fört stort bud i ogjordt väder; men deremot der
det gäller, ocli der den egenteligen bordt visa sin kapacitet (såsom t.
ex. här) — der har den haft ingenting att säga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
