Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
tyder neil". Likaså finna vi att äfven den andra stafvelsen
— si (uf ordet yksi) har också, redan ensamt för sig, samma
betydelse. Så t. ex. heter „en" på Tscherkessiska, Cirkas-
t. ex. — acove, på Amanahea-språket i Afrika — eller ock anträffas
/.- ö f v e r g fi o n (1 o till (/-ljudet, som t. ex. yga, på Mantschuriska (pà
Chinesiska halfön Korea) — eqa pa Sanskrit, ocli — egg pä Uugerska
(som dock uttalas edècli). Någongång tillkommer härvid en ny
rot-bokstaf ii, 1. ex. — nege, på Kalmuckiska, och — m>ye, på Samojediska
(emellan floderna Torochan och Jenisej). Vidare öfvergår konsonanten
k ej blott till ^-ljudet utan äfven till h och ch, t. ex. — yhoi, på
Ostia-kiska (ofvanom Beresow) — ichtct på Tscheremissiska, och — cr.hu! på
Hebräiska, hvilka ord alla betyda "en". I många af dessa språk
tillkommer sålunda härvid en ny rotbokstaf /. Denna bokstaf
konstruerar redan, ensam, begreppet af Svenska ordet ett, ocli af ordet — i’th
pà Ostiakiska (i Irtisch) — eielh, på samma språk vid Tom, Jenisej
och Irtysch — ottik på Permska, ocli väte på Mordwinska, hvilka ord
likaså betyda "en". Donna bokstaf, eller detta /-ljud enoncerar sig
äfvenså ej blott i finska ordet yhtä (och torde den i språket ofta uti
Infinitivas kasus motsvara betydelsen — ej af räkneordet, men — af
den obestämda Svenska artikeln en) utan äfven i ordet, ii/s på
Dorpat ska dialekten af Estniskan, och i Lappska ordet akt. hvilka ord också
båda betyda "en". I åtskilliga andra språk åter tillkommer (enligt
hvad vi ofvanföre sett) rotkonsonanten ii, som — t. ex. i Svenska ordet
en, eller i det Latinska ordet tinas, (och med alla dem närmare eller
fjermare beslägtade tungomål) — uttrycker, och karakteriserar, det första
räkneordet, hvilken konsonant fördubblad återkommer i det Ivoräkiska
ordet inncn (i vestra och norra delen af Kamtschatka) som också
betyder "en". I alla Slaviska språk deremot, der äfven denna bokstaf
ingår i de ord som beteckna "e n", har /-ljudet redan öfvergått till rf,
(såsom t. _ cx. odin på Ryska — ieden på Polska, — jedan på Serbiska
0. s. v.) Äfven i finskan återkommer ej blott bokstafven n, utan hela
stafvelsen en, i förtrafven uf orden cnsiii, ensimäinen, (först, den
förste), ungefär på samma sätt som orden prja, per, bitr, hvilka på
Tschuvasehiska betyda "e n", afspegla sig i de Latinska orden prins,
primus (förr, den förste) och uppdyka likaså i det Svenska ordet
början. Men konsonanten n är en fri bokstaf, och icke "bunden till
händer och fötter" (som man säger). Derföre likasåväl som den betyder
1, kan den äfven betyda 2. Vi finna också derföre att "två" heter —
ny, na. på Tangutiska eller Tibetanska - ynæ, på Kamaschiiiska (vid
floden Kama i Sibirien) — niach på Koriikiska, ocli — niidan på
Lamuti-ska eller Tungusisk-Sabatschinska (vid Kamtschatka hafsviken). Hvad
här blifvit »nit om rotbokstafven gäller (tfven om rotkonsonanten rf
eller t (och föröfrigt om k och flere andra rotbokstäfver) att liksom
de på någrn språk betyda "en", så kunna de deremot, på andra språk
betyda "två", (eller något annat räkneord). Vi hafva genom dessa
få rader, i korthet, endast, velat visa huru orden, såväl till form
som betydelse, variera, changera, och avancera från det ena
språket. till det andra, och alt livade språk i det bela utgör en
oändeligen sammanhängande och på mångahanda vis sammantrasslad
ord-härfva, med många utlöpande ändor. Konsten är blott att kunna —
utan att. härvid afklippa sjelfva tråden — leta sig fram till den riktigt
fortlöpande och förstbörjande hufvudändan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>