Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
siska eller Grusinska ci. Det är egentligen bokstafsljudet s
som här åter spelar hufvudrolen, så t. ex. heter „en" —
szu, på Avariska (i Kaukasus) - sah, på Kubatschinska (å
andra sidan Dérbent) och slutligen — sadat på Kaitiska
eller Komuckiska (i Dagestan); hvaremot åter sistnämnda ord
på flera andra språk, i likhet med det finska och
Sanskrit-ska ordet sata, betyder ett 100 (hundra).
Men ej nog härmed! Yi hafva, vid våra forskningar,
trängt än djupare, och dervid funnit att ej blott
konsonanterna, utan att ofta nog äfven de vid dem vidfogade
vokalerna (ocli det såväl i de enstafviga som i de flerstafviga
stamorden) redan ensamt, i och för sig, äga enahanda, eller
nära nog samnia bemärkelse som det af dem sammansatta
hela ordet8). Så t. ex. betyder den första vokalen i/, redan
på Chinesiska „en", ehuru ordet der skrifves yfl); och likaså
är fallet med den andra vokalen i, såvida ordet i, på
Ostia-kiskan -sad Yassjunga floden, äfven betyder „en".
Följaktligen betyder hvar och en af bokstäfverna y, k, s, i — detsamma
som bela det deraf bildade ordet yksi. Sålunda hafva vi
nu visat att ej blott hvarje stafvelse, utan att äfven hvarje
bokstaf t. ex. i det finska räkneordet yksi äger i skilda, ocb
olika, språk samma bemärkelse som det af dem formerade
hela ordet; antingen detta nu ursprungligen uppstått genom
sammansättning af de (med afseende å sin betydelse) deruti
ingredierande homogena delarne; eller att dessa återstå
såsom skilda fragmenter af hela det sålunda utaf dem
ursprungligen sammansatta ordet; d. v. s. om ordbildningen skett
på en syntetisk eller analytisk väg10). Utan kännedom härom
8) Härpå finnas flere ganska klara, och talande, af oss redan
förut åberopade exempel, ej blott i afhandlingen om de finska
Siarn-ordens uppkomst, sidd. 14, 16, 17, m. fl. st. men äfven, och isynnerhet, i
vår Disputation: Jumalasta ja hanen monenaisesla nimittåmisestä, sidd.
94—112 (noterna 114-123).
°) Uti åsskilliga andra språk tyckes samma, eller åtminstone ett
niirbeslägtadt ljud uttryckas med orden — jan, på Afghaniska (i
Indien och Persien) — ju, janc på Ossetiska (i Kaukasus), och — eiio på
Zend-språket, eller de fordna Parsernas religionsspråk, hvilka ord likaså
bemärka en.
10) Herr Europæus, eller rättare kanske II:r Schleicher, tyckes
likväl vid sina forskningar hafva kommit på helt andra tankar. Så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
