Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
(men troligen pä grund deraf att ordet ykti i infinitivas kasus
Afrikanska språken, så finna vi att orden — kemi, oeli t/uentt’, på
Bagnon oeh på Mandingo språket (af hvilka det. sednare talas i
ganska många trakter af det inre af Afrika, på högra sidan om floden
Gambia, äfvensom å Cap Werdes öarne) äfvensom — came, på
Sera-eolé spr. oeh — themer, på Sereres apr. (som talas vid de vestra
kusterna af medlersta Afrika, i trakterna af Mandingo oeh Yalof)
ursprungligen äro dermed nära beslägtade, ehuru de på dessa språk
betyda 100 (liksom Usch, på Hyska fick betydelsen uf 1000). Hvaremot de
ord, der /.- ljudet öfvergått till g, äfven fåtl bibehålla sin
ursprungliga bemärkelse af "tio". Så t. ex. heter "tio" — goman, på
Quolla-liffa spr. — g omar, på Howsa, Haüsa, Havasa eller Argubba spr. (som
talas i provinsen Tiggrv, i Abyssinien, vid södra kusterna uf Röda
hafvet) — gwoma, på Mallowa spr. och — tooma. på ICallnghee spr.
Likaså i de språk, der första rotbokstafveu k, eller g, öfvergått till t;
der heter "tio" — /amma, på Wolaitsa spr. — tama, på Woratta spr.
och — tamon, på Ukuafi språket. Vilja vi ännu gå öfver till de
Amerikanska språken, så finna vi att första ro t boks I äfven k ännu
der bibehållit sig predominerande uppå flere språk, uti de ord som
betyda "tio", ehuru orden föröfrigt der (till följd af nya elementer
och ingredienser, i bokstafsväg) redan undergått en så stor
metamorfos, att de äfven af den skarpsinnigaste språkforskare svårligen kunna
igenkännas. Så t. ex. beter "tio" — kulle, på Tsehuktschiska (som,
vid Onadyr-floden och vid Behrings eller Cooks sund, talas å den emot
Amerika stötande yttersta udden af nordöslra Asien, — kol/it, på
Grönländska — kollin, på Kadjakska, äfvensom — koin, på Tschugazziska
(som talas af Ugaljachmutterna och Kinaitzerna vid Prins Wiliams
sund). För att inse dessa ords frändskap med språk af finsk stam,
böra vi erinra att konsonanten I i många språk (såväl som /.-) är
urtypen, eller urformen för ord som betyda "tio. Så I. ex. heter "tio"
— lu. på Voeuliska, — loo, hm, på samma språk i Utrorien, och —
lit, på Tscheremissiska, äfvensom — luzrjii, och ju, på Samojediska,
och slutligen lokke, hikke, på Lappska; hvilket ord, omfattande båda
grundbokstäfverna l och k, är intet annat iin en slags omkastning af
de båda grundstafvelsernn, eller rot bokstäfverna, i det Tschuktschiska
ordet kulle; ty hafva vi på såbeskaffade fall många exempel (jemf. de
finska Stamordens uppkomst, sid. 4fi.)
Resultatet af vår undersökning blir således: att det latinska
ordet dr.cem icke uppkommit genom multiplikation, addition, eller
subtraktion af tvenne olika tal — af 2 och 5 (eller genom en
kombination af tvenne olika begrepp) utan att det tvärtom innehåller ett.
upprepande, eller en reproduktion, af ett och samma grundbegrepp,
tagit in duplo. Hvaraf äfven följer att ordets s. k. "urformer" är helt
enkelt de båda konsonanterna d oeh c (siler k) men tagne särskildt
— en hvar för sig; såvida vi nemligen anställa våra forskningar här
— icke endast relatift, utan äfven — in ahsolutum. Den tredje
konsonanten in, som ingår i ordet, och förekommer äfven likaså i många
andra ord hvilka beteckna 10, är ursprungligen samma grund- eller
rotbokstaf, som återträffas t. ex. i det latinska ordet mille, äfvensom i
orden — myn, på Tatariska —ming, pn Jakutiska, och Tungusisk-Konniska
(i Daurien) — minga på Kalmuckiska. m. fi. och hvilkn ord alla bemärka
1000; och torde äfven denna bokstaf på något fordom förgånget urspråk,
ensam, möjligen hafva antydt 10, eller något annat af de enkla
räkneorden, änskönt vi numera ieke känna det. Oeh gå vi nu deremot ef-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
