Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
områden äro ifrån vårt land längst aflägsna, d. v. s. i andra
verldsdelar.
Såbeskaffade upplysningar, som vi här meddelat om
det första finska räkneordet ykai, skulle vi äfven kunna
nedskrifva om hvarje af de följande13); men det ligger här utom
modulationer; hvilka äfven (liksom musiken) utgöra ett eget slags
språk för sig. Likaså om mau t. ex. ifrån skilda verldsdelar skulle
taga foglar, eller djur, tillhörande samma slags species, så skola dessa
troligen (med afseende å sina rop, eller läten) sigemellan kunna
kommunicera sig med hvarandra, utan att deras slägten förut
veterligen haft någon närmare beröring till hvarandra (— derest ej olika
zoner och klimat härvid förmått verka någon förändring) och
hvarvid troligen sångfoglarne skola uppstämma samma slags melodier —
till ett bevis att de, såväl i andligt som i fysiskt måtto, äro med
hvarandra befryndade. Och menniskoslägtet skulle kanske icke vara det,
derföre att det i olika riktningar, och under olika naturförhållanden,
förstått uppbearbeta, och utveckla, sitt af naturen det gifna tungomål?
,3) Så t. ex. om vi vilja taga det andra finska räkneordet kaksi
under närmare skärskådande, der äfven rotbokstafVen k ej blott är den
predominerande, utan dessutom reproducerad in duvlo, så finna vi till
en början, att dou — om ock någongång öfvergående till g, t (eller il)
och s, m. 111. — cj blott börjar, och karakteriserar, ord som utmärka
detta kardinnlbegrepp inom en mängd språk tillhörande den finska
språkstammen, utan fortlefver denji detta fall ännu länge uti flere,
främmande tungomål. Så t. ex. heter "t va" — kales, ocli kals, på Estniska;
— qucklc, på Lnppska; - - kik, kyle, på Syrjänska, och — kelc, på
Perm-skn; — kyl;, kikk, på Yotjakiska; — ycki, ikke, i/;e, på Tseliuvaschiska;
- icke, på Tatariska; — ieki, på Jakutiska; — ki/y, kyl/i, på Voguliska;
— kila, på Vogul. i Verchoturje; — kila, kali, på Vogul. vid
Tscherdi-ma; — kilai, på Yogul. vid Berezow; — kitta, på Yogul. i Ugorieu; —
ket, leeltö, på Ungerska;^ — kidde, på Taiginslta; — kiildja, på Motoriska;
— sidilju, på Kamaschinska; — (l’sidja, på Koibaliska; — side, på
Sa-mojcdiska; — silti, på Samojedisk-Tavginska; — Izitlai, på Ostiakiska
vid Tschulim; — schidie, på Ost. vid Ob, nära Narim; — Mitt, på Ost.
vid Irtysch; — kahl, på Ost. vid Torn och Jcnisej; — k at ny, på Ost. vid
Narim; — lcatkiny, på Ost. af Lumpokoliska stammen; — kaleklteny, på
Ost. af stammen Vassjiinga; — kialkiny, på Ost. vid .Turanje; — kechtet,
kocklut, kokloty, på Tscheremissiska; — kafta, på Mokschanska; —
kofta, ka/fta, på Mordwinska; — c/iV/c/h. på Avariska i Kaukasus; —
t/iva, på lCaitakska, eller Komuckiskà i Dagestan; — kina\ ]>å Arinziska,
vid (’rasnojar, nära Jcnisej, o. s. v. Och vilja vi äfven här gå till do
Afrikanska språken, så anträffa vi samma ordklass äfven der. Så t.
ex. betor "tva" kaki, på Tambi språket (som talas af negrerna uti
bergstrakterna i granskapet af Akra); — ket, på Karaba och Old
Ca-lebar språken (af hvilka det torra talas af de svarta kannibalerna
emellan Ibo och Mokko, högre upp från kusterna i Vestra delen af Afrika);
— keddy, kidde, på Begirma eller Bogharmi spr. (som talas af
negerstam-marnc emellan Sahara-ocli Gülbi, i Afrikas nordöstra öknar); — koddum,
på Temlm eller Attembu spr. (som talas af negrerna i Angola, ifrån
Kassenti ocli Amina djupare inåt landet); — korum, på Kouri spr.
(eller toku, som det med omkastade rotbokstäfvor heter, på Tschirkassiska)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
