Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
gränsen och området, d. v. s. utom omfånget af vår
uppsats. Yi hafva dessutom redan länge nog aflägsnat oss från
vårt egentliga hufvudändamål, som vore att litet närmare och
kritiskt^ bedöma Hr Europæi språkkarta och komparatift
uppgjorda Tabell öfvér de finska räkneorden. Dock vi
hafva härigenom om ej annat, så åtminstone velat öfvertyga
honom att äfven vi äro litet bevandrade i denna sak, och
tilltro oss på grund deraf vara nog hemmastadde för att
kunna bedöma frågan; helst föga nog någon annan, här för
tillfället — dertill torde vara mera qvalificerad.
Yi vilja redan härvid på förhand underrätta ITr
Euro-pæus, att vi komma härutinnan att kanske blifva litet stränga;
men allt detta af idel välmening, och för att befordra en
god sak; — icke för att dekuragera författaren, utan tvärtom
snarare — för att, om så fordras, enkuragera honom. Också
tyckes han icke sakna mod — kanske snarare någonting
annat? Yi börja derföre i detta afseende först med att gifva
honom några välmenta råd; något hvarmed vi egentligen
kanske hade bort sluta.
Det vigtigaste, och det första, som llr E. borde beflita
sig om, vore att ej Mött i sina tankar, utan att äfven i sitt
språk och i sitt framställningssätt, vara tydlig och klar, d.
v. s. att klart och redigt framställa sina tankar — såframt
han neml. äger några sådane. Utan denna egenskap
betyder allt hvad han skrifver ingenting. Ty skall man här
id-keligen meditera, och fundera, för att möjligen gissa sig till
hvad författaren egentligen menar (hvilket flerstädes är
fallet med det utsända profbladet, som — åtminstone för oss
utan att här tala om flere andra tungomål, livad som blifvit sagdt
om räkneordet ylisi, nemligen att hvardera stafvelsen, eller (rättare
sagdt) att hvardera rotbokstafven, redan ensamt, för sig, bemärker i
skilda språk detsamma som bela ordet — detsamma gäller äfven om
ordet kaksi. Så t. ex. heter "två" — kotr, på Kuhatschinska, på yttre
sidan om Derbent, och — rzivo, på Tungusiska i Daurien, vid
Nert-sehinsk. Och liksom flere af ordet ylcsVs synonyma i åtskilliga andra
språk betecknade "två", så beteckna nu äfven åtskilliga uf ordet kaksi’a
koadenuata, i somliga språk, deremot "en"; t. cx. — chuodschæ, på
Ka-maschinska, och — ccki, på Ungerska (som betyda "en") då deremot
icke, på Tatariska betyder "två".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
