Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
Finnar, utan kanske äfven visa sig skadlig och olycksdiger för
Svenskarne sjelfva; om do nemligen härigenom, emot sin vil ja,
skulle bearbeta och uppägga dessa sina egna modborgare till
afvogtsinnade och flendfcligt stämda undersåter. Historien
sjelf visar oss i dag ej blott ett, utan Here, ganska talande
exempel härpå. Men det förhåller sig såsom Förf. ganska
riktigt anmärker: att folken, såväl som den enskilda
menniskan, sällan blir klok af andras skada, eller förstår att hemta
visdom af historiens lärdomar.
Författaren utgår från den synpunkten att, med
afseende å dessa Finnar, man bör hos dem söka inpregla och
inplanta, samt sedermera städse vidmakthålla, en lefvande
känsla för Skandinavien såsom deras rätta fosterland, på det
de med värma måtte omfatta Sveriges och Norriges
gemensamma intressen, m. m. Häruti har han visserligen ganska
rätt, och deruti gilla vi fullkomligt hans åsigter. Men då
han sedermera antyder sjelfva, sättet huru detta bör ske, se
— deruti tager han ej blott alldeles felt, och talar som den
blinda om färgen, utan han undergräfver derigenom helt och
hållet, och till sjelfva sin grundprincip upplöser den
fosterlandskärlek han hos dem säger sig vilja trygga och befästa.
Ty utom det att han knappt tyckes förstå hvad
nationalitet vill säga, 4) synes hans mening vara att man lcann af-
4) Ordet nationalitet är en af den sednaste tidens mest omtyckta
oeli -mest gnterade ordbildningar, ocli hvilket derföre äfven numera
blifvit mycket begagnadt; men livars konkreta begrepp, eller
bemärkelse, såsom till stor del ännu beroende af olika individers
föreställningssätt och uppfattni ngs förrn å ga (och det såväl i ideelt som i
mate-rielt afseende) icke torde vara, ocli — i likhet med många andra
sfl-beskafiade disjunktiva omdömen — icke heller någonsin torde blifva så
fullständigt och till alla delar så fullkomligen bestämdt, att icke
dervid stundom äfven olika åsigter kunna göra sig .gällande, holst ordet
(eller begreppet) här, känn — liksom fallet är med månget annat, —
tagas ienviss allmännare, ochienviss inskränktare, bemärkelse.
Hvem minnes icke den skarpa polemik, som — utan vunnet resultat
— länge, för någon tid sedan, fördes angående denna sak, emellan
redaktionerna af Helsingfors Tidningar, Papperslyktan, och den tidens
Litteraturblad. Ocli nu sednast har Fransmannen E. Bpauvois —
som nyligen, uti en i Paris utgifven skrift kallad Lc priiiiipe des
na-tionalitcs, etc. sökt utreda delta ämne (d. v. s. nationalitetsbegreppet)
dervid tagit sig vatten öfver hufvudet, som man säger, och (enligt
Helsingf. Tidn. 1864, n:o 141) — i sin argumentation ej blott l.iiss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
