Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
förmåner, lockades att nedsätta sig i dessa djupa skogar
(eller Jättar) T hugnar, Troil, m. m., oeli hvilkas fordna tillhåll och
boningsplatser småningom intogos af främlingarne; hvilka vanligtvis
nedsatte sig kring de större vattendragen och invid kusterna, trängande
infödingarne derifrån undan; hvarvid de finnar som ej införlifvade
sig med Svenskarne, synes ännu länge efteråt, och i flere hundra
år, hafva bibehållit sin frihet och sjelfständighet, uti de inre, och
stora, skogstrakter — som då ännu till stor del betäckte snart sagdt
alla af rikets provinser; till dess en förfarlig pest 1350 — känd
under namn af Digerdöden ("Svarta", eller "Storamansdöden")
— synes, med få undantag, hafva gjort slut på de flesta af dem.
Ungefär 100 eller 200 år härefter befolkades åter småningom samma
trakter, eller deras ödeblefna hemman, och skogbevuxna bygder, af nya
inflyttningar, hvilka utgöra de äldsta stamfäderna till den i desso
trakter nuvarande finska befolkningen, och hvilka i flere skof, och tid
efter annan, liit öfverflyttade ifrån Finland; en del måhända endast till
följd af traditionela minnen. Dock vet man knappast — när? och —
på hvad sätt? Väl säger Rhyzelius (en på sin tid mycket lärd
herre, och hiifdeforskare) i sin Epücoposcopia, sid. 325 (ehuru mera
tvetydigt, oeh osäkert — på hvad grund?) och, vid det han der talar om
huru konung Erik omvände Finnarne i Finland, gör han dervid följande
tillägg; „Emedan härmed hafver gått mycket både svårt och långsamt
"hafver k. Erich, kanske hin Läspe" (detta är således i det bela
blott, en gissning, en supposition, som skulle antyda vid pass 1248)
Junnit sig föranlåten att hemta många tusende finnar, med hustrur
uoch barn, från Finland; dem ban gifvit boningsplatser in på svenska
(.skogar i Bergslagen, Dalarne, oeh åt Vermland, och i deras
üställe besatt stora trakter i Finland med dit öfverförda svenska
fn-umiljer, som än i dag behålla det svenska språket, såsom särdeles i
(1Nyland och en del af Österbotten." Men då nu Bhyzelius med
ingenting bestyrkt denna sin uppgift, får den tillsvidare här stå för lians
räkning, utan att vi närmare härvid kunna fäsla oss. (Det är dock
möjligt ott härom kunde förekomma något nämndt i hans år 1738
efterlemnade Manuskript Vcrmia -Ecclesiast., hvilket vi icke varit i
tillfälle att få se). Emellertid bar ej blott Ekman (uti uVärmeland, i sitt
ämne och sin utveckling" sid 101) tagit allt detta för banko, utan synes
äfven Silfverstolpe (i sitt uSammandrag af Svenska Historien" sid.
55) t.ill en del tryggat sig härvid, då ban om den nyssnämnde
konungens svåger, Birger Jarl till Bjäl]bo, (hvilken betvingade
Tavost-ländningarne) säger: vid denna tirien flyttade en myckenhet Svenskar
öfver till Österbotten . För ott likväl här holla oss till sanningen, så
känna vi lika litet när Svenskarne koloniserade Finland, som när
Finnarne först nedsatte sig på de svenska Finnnskogarne.
Dock så mycket tyckes vara historiskt utredt, att år 1520
(således under Christiern II Tyranns tid) voro de redon så talrika i
Vermland, att de på d. s. k. lVermlands berg" (d. v. s. i Bergslagen)
sålde råg (från sina sveder?) iör 12 öre tunnan. Ty konsten att svedja
är (enligt hvad ilot allmänt påstås) en egenslogs finsk ogrikultur, som
Norrmän oeh Svenskar först berättas hafva liirt sig af
Finnarne. Också äro Finnarne del lämpligaste folk i verlden, ott (utan
allmänt understöd) odla, oeli befolka, stora skogar och ödemarker.
Jo det påstås till och med ott före Finnornes ankomst hade mon endast
odlat bjugg (korn) och hafra der i landet: men att höstsädet, eller
råg, först blifvit infördt af Finnarne; hvilka äfven under Hertig Carls
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
