- Project Runeberg -  Läsning för Finnar uti Blandad Fosterländska ämnen /
115

(1864-1866) [MARC] [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

115

Saxare ocli Wnlloner; af hvilka Finnarne redan från dc allra
äldsta lider gjort sig kände såsom snälla smeder, dc der af sjö- och
myrmalm sjelfve hercdde sitt jern. Så t. ex. finnes (utan att här tala om
åtskilligt nnnat) ett Kungabref af Erik XIV till Gubcrnalorn i
Finland Gust. Fincke, dateradt d. 29 Juli 1562, deri ban anbefalles att
till bergsbrukningen i Sverige förskicka uStädsfolk", som det
beter, hvarmed torde förstås smeder, jernsmältare, kolare, grufbrytare,
m. ni., d. v. s. folk, som — hemmastadde i dessa yrken — emot en viss
betalning ville dertill låta bruka sig. Åtminstone känner man att flere
från Finland införskrifne smeder, sedan de en tid tjenstgjort i
Bergslagen, nedsatt sig på Finnskogarne. Redan några år förut, under
fr us t al I:s tid — ban som så mycket ifrade för bergshandteringen

— hade Hertig Johan, å Kongl, Maj:ts vägnar, under d. 24 Sept.
1556 låtit utgå en befallning till densamme Fincke, det ban, genom
fogdarne, i Nyslotts län, skulle [(lathe wttage tliet meste leg efol k
som ther står till att bekomme," och som till krigsfolk icke befanns
tjenligt, hvilket ban med det allra första skulle öfvcrsända till Sverige.
Det är troligt att med ..legofolk" här förstås detsamma som nyss förut
ined „städsfolk". Folket på Finnskogarne veta dessutom äfven berätta
att åtskilliga Kongl Maj:ts (1bysseskvttar", födde i Finland, nedsatt
sig sedermera här på skogarne. Man finner också verkligen, "att
Gustaf I flere gånger, i bref till samma Fincke (t. ex. af d. 15 Aug. 1547,
och af d. 10 Aug. 1556)reqvireratfrån Nyslotts och Wiborgs län, s. k.
( Hysseskyttar", hvarmed torde förstås artilleristcr eller kanoniercr.

Resultatet nf alltsammans blir, att lika okunnige som vi, och
det svenska folket, iin i dag äro om dessa ibland dem boende Finnar,
och lika fåfängt som man om dem (ännu för våra tider) söker någon
upplysning i den svenska historien, geografin och statistiken — lika
fruktlöst, och ännu mindre, står iletta der att vinnas för äldre tider;
och det märkvärdigaste likväl af allt, är, att nu — då ändtligen ett,
tillfälle dertill erbjuder sig, att liärora inhemta en närmare kunskap

— förstår man icke ens att deraf begagna sig.

Men vill man nu äfven betrakta saken från e>< viss statistisk
eller statsekonomisk sida, så finna vi att redan Hertig Carl utgaf 1582
ön Förordning, deri ban ej blott anbefallde Jivarje bonde att om
hösten så en tunna svedje-råg, emedan landet ägde större utrymme
än invånare", utan hvaruti det dessutom stadgades att: uden som
upptog, och bebyggde, ödemarker i Vermland, skulle, efter 6 års frihet,
everldeligmi få behålla dem emot utlagor". — 1629, d. 21 April, lät
Konung Gustaf Adolf utgå ett, bref, att Vermlandsbönderna efter
behag skulle få lösa sina egendomar till skatte; hvaraf äfven många
på Finnskogarne begagnade sig. Men — 1640 stadgade Drottning
Christina, att ingen skulle få besitta någon hemmansdel till mindre
iin en fjordedel; hvilket påbud stadfästades 1684. Sedermera—tör att,
vid påkommande krig, hafva gränsbandet emot Norrige mera
befolkadt förordnadt Carl XI att, nian i Vermland skulle fübebo en 10:de
dels hemman af ett hell. som — oaktadt, det svenska bygdefolket,
klagande öfver den finska folkmängdens tillväxt, yrkade dess inskränksnde
likväl ytterligare af kon. Fredrik 1723 d.’ 10 Sept. föröktes till 12
åboer på hemmanet. Slutligen utkom en Kongl. Resolution af d. 29
Nov. 1756, som, i den 32 §. tillåter bönderna att uklyfva sina hemman
i så smålotter som till deras bergning kunde pröfvas tillräckliga". Detta
kan kanske förklara orsaken till det högst sällsynta fall, som svn.es gränsa
nästan till det otroliga, att t. ex. på det lilla finnheniniaiiet Timbonäs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfinnar/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free