Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
visserligen — åtminstone i vissa afseenden — blifvit mycket
förbättrad (särdeles i Norrige) så tror jag dock — till följd
af det förtroende jag alltid haft, och för närvarande ännu
äger hos dem19) — att än i denna stund, på en uppmaning
ifrån mig, en betydlig utvandring derifrån skulle ske — åt
öster.
Nå — hvad blef nu följden då? Jo, att de i det stället
ställde sitt tåg åt vester, och llyttade i massa öfver till
Amerika. De hafva gjort detta ej blott en utan Here gån-
Geografi, 6:te Uppl. 5 Del. sid. 101, och Åbo Tidningar 1794, N:o
27. Biskop Gezelius i Åbo lindé, redan niira ett halft sekel förut,
an-hållit hos regeringen: att, euiedan de i Sverige på åtskilliga orter
spridda Finnar ej njöto den själavård som K. Carl XI för deras i
Gest-rikeland och Ilelsingcland bosatta landsmän hade föranstaltat, smärre
hushåll, eller yngre personer af detta folk, måtte tillbakaflyttas till öde
orter i Finland, hvadan deras förfäder komne voro." (se Gezelii d.
Yngres minne af Tengström sid. 143). En begäran, som dock icke
tyckes hafva föranledt till någon åtgärd.
") Såsom bevis (om så behöfves?) på den auktoritet jag äger,
oeli det minne jag efterlemnat bland dessa finnar, skulle jag (t. ex.
af Norrmän) kunua åberopa Eilert Sundt, som i sin Borstning om
uFante-eller Landstrggerfolkct i Norge" — hvarmed han förstår uzigenarne"
(tryckt i Christiania 1850) säger härom, bland annat (sid. 207) .Mon
Uendnu den Dag idag er der ikke en Sjel paa Finskoven, som jo
riaev-,’ner C. A.Gottluud som Finnerncs Ven og Velgjnrer. De Gamle
mingles ham med Taknemmelighed; de Unge omtale ham med Ærefrygt.
,,Er ikke dette et Bevis for, at hans Virksamhed, hans Tale imellem dem
har baaret gode Frugter"? o. s. v. Och likaså skulle jag (t. ex. bland
svenskar) kunna hänvisa till livad t. ex. M. Axelsson skrifver om
mig i sin Vandring i Vermlands JClfdal och Finnskogar (tryckt i
Stockholm 1852) der ban, bland annat, (sid. 77) säger: (1Göttlund är ett namn,
usom i alla Vermlands Finnbygder lelver i friskt minne. Allt godt
usom efter hans uppträdande här tillfallit hans stamförvandter,
tillskrifves honom, såväl skattelindringaine, som uppbyggandet af de kyrkor
uman nu har. Den finska studenten är sålunda för dessa skogens barn
uen personlighet af lika stort anseende som Gustaf Vasa hos
Dalkarlarne." (Jemf. Nordisk Tidskrift at Aug. Sohlman, 3:dje och 4:dc
Häftena sid. 121). Kurjöst nog känn, såsom en kontrast, å andra sidan,
— i sammanhang härmed, anföras: att då Konung Carl XIV Johan —i
anledning af Finnarnes klagomål, och på grund af Ständernas önskan
och beslut — nedsände, om sommaren 1824, en beskickning, hvilken
uvder Landshöfdingens i Vermland J. af Vingårds ledning, enkom,
på ort och ställe, närmare skulle undersöka förhållandet,; och i hvilket
afseende finnallmogen blifvit kallad att infinna sig i Östmarks kyrka
— så, då Landsli. i stället att tiista afseende vid Finnarnes
anföranden, i det stället sökte, å sin Konungs vägnar, på allt vis öfvertala
dem att härifrån göra en utflyttning till Jemtlands skogstrakter,
lofvande dem härvid flere fördelar, så — väckte detta deras misstroende till
den grad, att — för unders skull — icke en enda finne häraf
begagnade sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
