Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Det anförda torde emellertid vara mer än tillräckligt
för att visa det jag oförtrutet, och med mycken ifver, redaà
verkligen stora och oförklarliga liknöjdhet, ocli efterlåtenliet, med
afseende å ett ej mindre vetenskapligt än rent nationelt och fosterländskt
intresse.
Så t. ex. hafva vi ju nu redan i 56 år varit förenade med det
Ryska kejsareriket, och tusental finska officerare hafva, under denna
tid, dels passerat genom Moskva, dels vistats och en kortare eller
längre tid uppehållit sig derstädes; hvarförutan i staden finnas flera
bosatta finska familjer, såväl ibland borgare och handtverkare^assen
som bland noblessen — dessutom hafva härifrån lärde, Professorer och
Akademici, tidt och ofta varit ditreste, (deribland, flere gånger, enkom
språk- och folk-forskare ex professp, såsom t. ex. Castrén, Sjögren,
Reguli, Ahlqvist, m. fi.) utan att tala om en liop studenter och
yngre vetenskapsidkare,hvaraf årligen flere på finska statens bekostnad
(nemligen — från och med 1827, fyra, och — från ocli med 1842,
t i o) underhållas der, endast för att lära sig ryska; och hvilka alla
lika sluga som de, i etnografiskt hänseende, resa dit — lika sluga
komma de äfven derifrån. Ja vi hafva der som bäst Häfde- och
fli-storieforskaren Doktor AVaaranen, hvilken likaså, på statens
bekostnad, de sednare åren uppehållit sig i Moskva, och det enkom för att
i historiskt afseende forska angående finnar nes häfder; med ett
ord — det finnes ännu, i denna stund, ingen i bela Finland, som t. ex.
känner, vet, eller äger sig bekant att den närmaste socknen, på denna
sidan om Moskva,är belt och hållet befolkad med finnar, hvilka
obehindradt ännu i dag tala sitt finska modersmål; och hvilken socken
derföre äfven af Ryssarne kallas Karelslri gubcrni. Då jag icke kan
fordra att någon härvid skall sätta tro till mina ord, vill jag här
åtminstone uppgifva mina källor, d. v. s. mina sagesmän, och hvad de
för mig härom uppgifvit.
Ungefar for 11 år sedan berättade för mig guldsmedsgesällen
Henr. Lundin (hemma från Lovisa; numera död) att under de flera
år ban som guldsmed arbetat i Moskva hade ban ofta stått, i beröring
med dessa finnar; ocli att den närmaste landsförsamlingen på denna
sidan om staden — hvilken, af alla socknar emellan Petersburg och
Moskva, skall vara den största (ehuru mycket smal på det ställe, der
den öfverkorsas af allmänna landsvägen) af Ryssarne kallad
uKarel-ski guberni" - skall helt och hållet bestå lif finnar. Han "sade sig
ofta hafva samtalat med dem, hvarvid de, å ömse sidor, ganska väl
förstått hvarandra, ehuru deras språk var något russificeradt, och
liknade någotsånär Finnarnes i Olonetz. På hans förfrågan: huru länge
de bebott dessa trakter? hafva de svarat: att Finland i fordna tider
stäckt sig allt ända hit, till den här i nejden befintliga s. k. va Uria
kivi (ulivit a stenen"), och att de således från urminnes tider varit
landets invånare. (Hvilket äfven öfverensstämmer med de ryska, och
nordiska, folktraditionerna; ehuru man, i sednare tider, velat tillämpa
denna folksägen på den estniska staden uWëissensteinn; hvartill det
svenska väldet i fordna tider skulle hafva sträckt sig). De hafva i sin
klädsel föga skiljt sig frän ryssarne; endast att karlar, såväl som
qvinnor, nyttjade en slags kort, grå, tröja, eller jacka, under sin långa
kaftan. Till religionen voro de greker, och talade ryska; hvarföre ock
Ryssarne, deras närmaste grannar, högeligen förundrade sig, då de
erforo att dessa deras naboer med Finnarne talte ett främmande språk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
