Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
drag hemtade meddelanden om den finska
nationalitetens ursprung och förhållanden till den svenska.
rieskribenter, ibland hvilkas teorier det t. ex. hör, att — af ren
patriotism (om jag så får säga) påstå att Skandinavien ursprungligen, och
allraförst varit befolkad af Svenskar, eller Göter, innan Finnar och
Lappar dit hittade vägen; och vi få längre fram höra honom påstå att
äfven Finland, fore finnarnes ankomst, varit populariserad af svenskar;
men åter litet längre fram upplyser ban oss deremot att i Vesterbotten
fordom uppehöllo sig quaener och finnar, innan Svenskarne efterhand
utbredde sig fråu kusten. Huru dessa finnar kommit dit — upplyser
ban oss naturligtvis icke. Det är både ymkeligt oeh löjligt att höra
såbeskaffade fornforskare. Dock det är annars icke första gången som
s. k. ulärde miin", i vetenskapliga frågor, begått de största dumheter,
hvilka de med sitt pennfäkteri trott sig kunna försvara oeh öfverskyla;
och hvarvid vi, bland Svenskarne, räkna Hallenberg — i första
rummet. Andra (och deribland Tuneld, i sin Geogr. p. 4l2) hafva gått
iinnu längre, och påstått t. ex. att det fordna Bjarnialand låg i
Medelpad, emedan i Sättna socken förekommer en by benämnd
Bjarme, (Vni pahvw!); och hvarvid de gjort. Selånger socken till det
he-kanta Glysisvall, liksom man velat återfinna Gandviken i den i
Alnö socken belägna Gångviks-backen (Oikcen!qilceèn!). På sammasätt,
oeh med samma rätt, hafva andra åter i ITelsingeland velat placera
Qvenland, Hunaland, Risaland, Jotun heim ooh
Rid-Götaland in. fi. (Kaikiaapa tätlän pannaanlri!). Af lika naturliga skäl förklarar
t. ex. Rudbeck (Atlant. Tom. III. p. 89. 404, 412) att Grekernas
„Tyn-darides" (Castör ocli Poltnx) ursprungligen förskrefvo sig från
Tyn-dtorö församling i Medelpad. (ATo, olrppas nyt vait’!). Det iir verkligen
fiirvånande att. se hvilken grof okunnighet, oflä under lärdomens sken,
röjer sig i de lärdes skrifter. Så t. ex. utgaf Professor And. Berch,
1753 i Upsala, ett godkändt. Akademiskt Specimen, under rubrik:
..Försök till åkertägt af Bänkjord," deruti ban — missledd på
bety-delsen af ordet träsk, som lian trodde vara synonymt med moras —
bland annat uppmanade Regeringen att, till rika sädesfält, låta uppodla
Torneå- och Enara-träsk. (Ji/äs nyt joutama!). Enaraträsk, som är djupare
iin Östei •sjön. Ett förslag lika klokt, d. v. s. lika dårhusmessigt, som
alt vilja förvandla Venern till en åker, och Vettern till en äng.
Liksom medeltidens filosofiska lärdom bestod i en viss dialektisk
färdighet alt, medelst sofismer och syllogismer, tro sig kunna bevisa —
äfven det orimligaste, så utmärkte sig, ännu i sednare tider, den
historiska vetenskapen ej blott genom hyllande af de vidunderligaste sagor
och myter, utan med ett visst ytligt flaxande inom tankarnes verld.
Ej underligt, derföre om dessa slags funderingar, och metafysiska
grub-lerier, småningom äfven bekajade Finnarne. Så t. ex. påminner jag
mig hafva läst en gammal disputation — deri vi, bland annat,
underrättas atl Euro/ia erhållit sitt namn af Euräpäii (rättare Äyräpää)
Härad, eller Gislalag, i f. d. Karelen. (Aivan nil», min kaikitekkiX). En
upptäckt som, troligen på sin tid, väckte lika mycken — ja väl kanske en
större uppmärksamhet, än då Castrén påstod sig hafva funnit
finnar-nes vagga i trakterna af do Altniska fjällen. En annan lärd
Don-qvixote, Matthias Martini, Tavastcnsis (som ban kallar sig) utgaf
1686 i Åbo ett klassiskt arbete, på klingande latinsk vers, deri han
besjunger de Svenska regenternas idrotter — börjandes alltifrån Japhets
son, Magog. (;Vo sanoppas sitä!). Det är således icke utan skiil som
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
