Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
den, insupit en viss såbeskaffad depraverad karakter, icke är
så lätt att omskapa; ty hafva också alla försök i denna väg
hittills misslyckats. Yi se ju huru långsamt har icke det
gått äfven för andra folkslag, ehuru begåfvade ej blott med
stora materiela krafter, utan äfven med rika andeliga gåfvor,
att tillegna sig någon högre grad af bildning och kultur. —
Hvad skola vi då tala om detta folk, hos hvilket hitintills
man ännu icke upptäckt ett enda vackert drag, en enda ädel
handling, och som icke ens begriper hvad dygd vill säga 1;)
eller om de det begripa — likväl icke vilja begripa det; ett
folk som nedsjunkit och förhärdat sig i de gröfsta brott och
laster, och hos hvilket man hittills, i detta fall, icke upptäckt
andra känslor än dem naturen äfven nedlaggt hos skogens
vilddjur; den nemligen att äfven t. ex. tigrinnan älskar,
och omhuldar, sina ungar. Det enda tänkbart möjliga vore
att genom croisering med andra raser — småningom kunna
förädla slägtet, och äfven detta måste gå långsamt, medelst
nya slägtleder och generationer.
Redan sjelfva den önskan, att i mensklighetens namn
böra göra någonting till båtnad för denna menniskoklass, är
redan en i sig sjelf så vacker tanke, en så upphöjd idé, att
vi deråt böra skänka vårt bifall; liksom den hedrar vår tid,
och de motiver som förestafvat den. Äfven vi skulle
således yrka på en mensldigare och kärleksrikarè behandling af
detta i grunden förderfvade och vanartade folk, änskönt
erfarenbeten visat oss àtt dem bevisad godhet alltid blifvit
vedergäld med hån och förakt, ja stundom med den gröfsta
otacksamhet, och ej sällan rekompenserad med illgärningar och
brott. Zigenarne äro dock menniskor, och såsom sådane
måste de äfven äga ett mennisko-hjerta, tillgängligt både för
ondt och godt.
’) Dock i ett fall vore man likväl frestad att tillerkänna dem
en dygd. Man har knappt något exempel uppå att deras qvinnfolk
— söm annars ofta sig emellan skifta makar, och dessutom ingalunda
utgöra några s. k. vestaler — tillåtit sig någon beblandelse med andra
nationer; hvilket skall vara vid lifsstraff strängt dem förbjudet.
Förgäfves har derföre mången vällusting sökt förföra de unga, täcka
och formsköna, Zigenarflickorna. Hvilket misslyckats — icke till följd af
deras moralité och sedlighet, som icke mera — till följd af deras fanatism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
