Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
sig, och hvilken såsom en folksägen ännu lefver ibland
allmogen i bygden. Det skall nemligen den tiden hafva händt, att
då en resande prestman råkade att just här på stället beta
sina hästar, hade gubben Purlioinen från Laukkala
ditkom-mit, och bedt honom (såsom skriftlärd, och skrifkunnig)
tolka, och för sig förklara, den obekanta hemlighetsfulla
skriften. Presten — som troligen insåg att hans reputation här
skulle komma till korta, såframt han icke förmådde meddela
den äskade upplysningen — hade först, länge och väl, stått
stum och fundersam, vid det han betraktat den gåtlika
skriften ; men slutligen hade han — ej blott för att rädda
appa-rcmserna, utan äfven för att stärka sin fules, framdragit sin
näsduk, och — vid det han dermed från ögat, listigt,
borttorkade några krokodil-tårar — sagt: ,,min vän! fråga mig
„icke hvad här står skrifvet. Det är en lycka för dig att
„du icke kan läsa det. Ni skulle alla här i byn blifva
olyckliga, om ni kändo innehållet af denna skrift." Naturligtvis
ville numera ingon veta det. Och presten — slipad som
ban var — hvilken härvid nyss förut var försatt i ett stort
bryderi, undslapp behändigt nog genom detta sinnrika svar
— ifrån den knipande klämman.5) Men folket här på orten
tror ännu i dag på prostens spådom, och önskar att denna
skrift måtte för alltid förblifva en hemlighet; hvilket den
äfven torde blifva deras bön förutan — såframt ej jag nu,
till en del måhända, torde hafva upptäckt den, och yppat
hemligheten.
Jag skulle visserligen kunna hafva mycket att meddela
angående hällristningar, såväl som om åtskilligt annat; men
dels medger icke numera tiden det, icke heller detta första
Häfte af boken, som redan mer än tillbörligt svullit i vidd
och omfång, dels torde det hos oss ännu finnas alltför få
som hafva sinne för denna vetenskap, då till och med
sjelfva universitetets konsistorium ej blott ignorerar den,G)
a) Monne ej detta prostens beteende skulle kunna tjena såsom
en ledtråd för mången annan — att, med heder, vid ett såbeskaffudt
trångmål, komma ur fällan.
I skrifvelse till Konsistorium afd. 28 Fehr. 1861, ålade Kejs.
Senaten Konsistorium att, med anledning af min sednast underdånigst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
