Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
ga börs. Han kände visserligen något sånär, och
åtminstone praktiskt, den uleåborgska dialekten af finska språket;
men okunnig i alla andra finska mundarter, trodde han —
liksom ännu i dag många af våra ensidiga fennomaner —
sig vara en „öfverskärarea i språket. Derföre då han fick
fatt i min dissertation, som var skrifven på den savolaxska
idiomen, föreföll dervid mycket honom som han icke förstod,
öller icke kunde godkänna, såvida lian förr aldrig hört det,
och det dessutom stred emot hans egen dialekt. På samma
sätt bete sig, eller betedde sig åtminstone, fennomanorna. De
förde mycket munväder, och oväsende — till följd af sin
egen ensidighet och okunnighet. 5) Latinet, i min
disputation, lemnade naturligtvis Enginan i fred; men angående det
finska språket — deri förde han ett förfärligt bud (presist på
samma sätt somfennomanerna hos oss — ännu 50 år derefter).6)
•’’) Jag har ofta verkligen förvånat mig öfver (len grofva
okunnighet i språkets såviil anda som former, hvilken stundom röjer sig
hos mången, som vill gå och fjälla såsom dess sakförare. Orsaken
dertill Ur dou, att 0111 de iin någorlunda kunna slabbra det, enligt sin
mund-art, eller kiinna (l.s. k. bokspråket — så hafva de likväl aldrig djupare
reflekterat derpå, eller tänkt sig djupare in i sjelfva saken, (d. v. s.
trängt sig in i språket) och - allraminst känna de dess
arlcais-lii c r ocli idiotismer. Det är om dem man (med Cicero) kan
siiga: „Sentcntiæ sccpe acutcv non acutorum hominum sensus prcelervolanl".
Så t. ex. om jag skulle fråga en Savolaxare, eller sjelfva Professorn
i finska språket: hvad betyder ordet — hään liettelcitiinl så tviflar jag på
att ban skulle tillfridsställande kunna förklara det, så framt jag
dervid icke tillika upplyser honom — att det har nära nog samma
betydelse som ordet— hiiän tekeitün („han gjorde sig"); emellan hvilka
dock iir ilen skilnad, att det förra ordet har mera afseende på
objektet; det sednare deremot — på subjektet.
°) Dessa skrikhalsar — ej nog dermed att de icke kunna
fördraga den Savolaxska finskan (jemt". Renvalls „Grammatikaliska
uppsatser’ 1837 sidd 20, 27; och lians ,.Finska SpraldUra" 1840, sidd.
10, 11. — Borgå Tidn. 1842, n:o 91, och 1843, 11:0 22, m fl. a.) —
påstå derjemte att jag icke sjelf engång känner, eller följer, den
Savolaxska dialekten (Sanna 184b, n:o (i; — Ilelsingf. Morgbl. lS41,n:o29;
1843, iüo 22; — Ilelsingf. Tidn. 1851, 11:0 13, 19, 25, och — Suometar
1817, mo 9, 10. II, 15, 22, 25, 40, 41, 46, 47, 49, 51, m.fl.a.) oaktadt
jag upplyst dem, att äfven den i sig ofta upptager och innefattar talesätt
Iran andra dialekter (O lava 1 1). s. LXXLV). Ja de siiga att sjelfva
Savolaxarue icke första, och begripa mig (Maamn. Ystävä 1846, rno 5;
— Åbo Tidn. 18-16, n:o 12) och att jag troligen uppdiktat ett språk,
som ingenstädes förekommer, annorstädes än—■ uti mina egna skrifter.
(„Jos ei tämii lienekhään jolcu missään o/ematon murre muiiajla lcun tässä
ainoassà lcirjassa": Kanava 1845, n:o 48), på grund hvaraf milt skrifsätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
