- Project Runeberg -  Läsning för Finnar uti Blandad Fosterländska ämnen /
241

(1864-1866) [MARC] [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

241

välljud och poetiska anklang12) tyckes man likväl ännu icke
hafva fattat det. Men säkert är, att om finska språket
någonsin skall vinna burskap, eller säte och stämma, på
vetandets höjder, så måsto det väl bli någon af dess skönaste
former och renaste typer. Och så visst som jag, i detta fall,
varit en föregångare — ocli den enda, som, under en tid af
bela 50 år, ensam, troget sökt att (i litterärt afseende) hålla
denna mundart under armarne — skall det nog en dag komma
andra, efterföljare, om ock med mindre kraft, så dock med
— större framgång.

Men om denna debatt sålunda tog ett ömkeligt och
komiskt slut, har detsamma dock derför o icke alltid varit
fallet. Jag vill således här äfven omtala en annan tilldragelse,
af en mera alfvarsam karakter — likaledes föranledd till
följd af den Savolaxska Finskan, och med anledning af mitt
språk, och min ortografi; som — om än någongång (möjligtvis)
ott skriffel, ett tryckfel, eller ett språkfel dervid undfallit
mig — i allt följer, öller åtminstone söker följa, folkets uttal 13)

Då jag, om sommaren 1821, begaf mig på väg att be.

liulc) ingick med en skrift till fakulteten (hvilken skrift sedermera,
jemte fakultetens protokoll, kommunicerades Konsistorium och
Kansler) deri han nu, såsom högst vigtiga, upptog alla sina minutiösa
och småaktiga — emot mig gjorda, och af mig mer än till fullo
vederlagda, anmärkningar; (något hvilket han — ehuru han dertill
haft större skäl — icke vidtog med afseende å Ahlqvists specimen)
men nämner härvid ej ett ord — liuru, och på hvad sätt, eller — att
de tillbörligen blifvit af mig bemötta och tillbakavisade. Endast vid
slutet af sin skrift medger han dock, som det heter, att — „hvad
försvaret angår, utfördes det med författarens välkända skicklighet, och
med den sakkännedom som man efter afhandlingens beskaffenhet kunde
ITlrviinta." Men det fulaste likväl af allt, var att man — enligt
lakul-tetcus protokoll för d. 27 Apr. 1863 — beslöt att icke ens
kommunicera mig hvarken dessa lians eller Prof. Akiandcrs lika qvalificerade,
och emot mig äfven derstädes — lika homligen, och torsåtligen, gjorda
anmärkningar; till följd hvaraf jag, lemnad i okunnighet härom, icke
heller blef i tillfälle att bemöta dem i konsistorium, — en rätt
hvilken mig dock bort tillkomma; och på grund hvaraf jag således, i detta,
fall der nu, (liksom förra gången) blef dömd ohörd. (Forskningar, s. VIII.)

) Jcuif. Sv. Lilter. Tidn. 1817, sid. 381; — De Vroverb. Ferm.
1818, sid. 28; — IViiinämöisct 1828, Föret. sid. XVII; — Otava 1828, 1
D. Föret. sidd. LXIII, LXXI, o följ. — Suomalainen 1846, n:o 8, ni. fi.
st. och — Forskningar i finska språkets grammatik, sid. 16.

") Min princip härvid hor varit (och jag har ofta uttalat den)
att icke i allt blindt, ellor slafviskt, följa det af några skråmessiga

16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfinnar/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free