Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Bruzelius. Efter att hafva passerat Fellingsbro socken, i
Vestmanland, märkvärdig för den egna slags drägt, eller
följt en utan på ön gång hyllat tvenne (hvarandra ofta motsatta)
principer, så har detta naturligtvis stundom föranledt
tilliiikonsequen-scr och motstridigheter — isynnerhet i ortografiskt afseende. Så t. ex.
liar man härjemte iifven lastat afseende på ordens (antingen — rätta?
eller - förmenta?) u r 3 p r u n g, eller h ä r k o m s t. En åsigt,
hvilken (om ock riktig i och för sig sjelf) redan ensamt gifvit anledning
till många oliluislags tolkningar och uttyduingar, och derigenom äfven
till olikaslngs skrifsätt; hvartill vidare" kommer; att man ännu ofta
(efter gammal vana) begagnar bokstafven f att beteckna nljudet,
och (j någongång i ställd för k eller j, äfvensom o i stället för ä,
e i stället lor ä (öller tvärtom) ocli c stundom i stället för k, o. s. v.
hvilket allt åter strider emot maximen — att skrifsättct bör, äfven i
ortograliskt afseende, lätta sig efter uttalet. Så t. ex. upptager .1. F.
Dalin, i sin sednast utkomna Ordbok öfver Svenska språket,
ömsom orden brännvin och bränvin, vexa o växa, stadna o. stanna, riktig
o. rigtig, thron o. tron, arkiv o. ar kif, äkta o. ägta, hexa o. häxa, bordt
o. burt, äga o. ega, fågel o. fogel, månne o. mun ne, lemna o. lämna, hämta
o. hemta, leverera o. lefverera, allvarsam o. alf varsam, jemföra o. jämföra,
strax o. straxt, appetit o. aptit, höjd o. högd, ärna o. erna, kostym o.
kostum, mun, munn o. mund (alla tre läsarternaJ o. s. v. — utan att vi
tro det språket derigenom förlorat i sitt värde, eller blifvit
obcgripli-gore. Tvärtom! Jag tror att denna olikhet, i det bela, ej skall influera
mera iin om jag t. ex. skrifver orden med små eller med s cora initialer,
eller med antiqua eller kursivstil. Eller kanske blir det mera
åskådligt, om man (liknelsevis) skulle tänka sig att vi alla, med afseende
å röst och uttal, voro så entoniga, att ingen skilnad i språket, med
afseende å individualiteten, skulle oss emellan äga rum — hvilken infam
tråkighet skulle icke konversationen väcka i fonetiskt afseende? På
samma sätt ungefär förhåller det sig med de skrifna orden, om de
förvandlas endast till toma stereotyper. Också är det endast med
afseende å det olika skrifsättct af åtskilliga enskildla linska ord, som
man hittils (d. v. s. i 40 i\ 50 år) bannlyst och fördömt mig; till
något högre resultat, eller något mera på saken gående, har man ännu
icke kommit. Ja jag luå här säga, som Cicero: tardiingenii est, rivulos
consee-turi, fontes rcrum tion videre. Skulle jag, med afseende å mina
vederparter, velat följa samma taktik — hvilket rikt fäll. skulle jag icke finna! Dock
har jag aldrig nedsänkt mig till det lumpna företaget att. vilja rida på
enskildla ord, enär det icke verkar på sjelfva saken. Så t. ex. huru
käckt red icke Ahlqvist en tid ranka? på orden „soan sopassa" (i
harnesk? eller pansarskjorta?) hvilka förekomma i „Suomi" 1847, n:o 1;
och hvaraf han i „Suometur" 1847, n:o G (som man silgcr) kokade en
„8&ppa", deraf ban sjelf den tiden flitigt läppjade. Ilade jag nu t. ex.
eller lians förmenande, och enligt regeln, skrifvit „s o a n soassau,
så hade ingen förstått mig — ja icke ens om jag skrifvit „s o a n
so-vassa"; emedan ordet sopa är ott främmande — i finska språket ithnu
icke införlifvad|, eller nationaliscradt — ord (och således, för do flesta,
okändt). Jag har derföre, enligt den princip jag uttalat i O ta va
1 D. sidd. LXIX och LXX, (angående främmande namns, och främmande
ords, adoption och skrifsätt i finskan) — ansett det rättast ait skrifva, det
oförändradt, endast med iakttagande af finsk slutändelseform. Ordet är
troligen intet annat än det ryska ordet sap (gcnet. supa) hvilket be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>