Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
man hade roat sig med att under natten studera uti dem,
och hade han dervid funnit dem derjemte hafva innehållit
svenska som ryska specialkartor) om vi ej händelsevis först på en
gammal Holländsk s. k. atlas scholasticus af år 1753 funnit — att det legat
högt upp vid sjelfva kusten af Ishafvet, ungefär på halfva vägen
emellan Köla och Vardöhus, i bottnet af en hafsvik kallad Munksviken,
ett stycke (cl. v. s. 3 mil) öster om den flodmynning, hvarigenom
Patsjoki-elf utfaller i Ishafvet. Det är här, straxt söder om 70:de
latituds* och litet vester om 53:dje longitudsgraden, mun på kartan öfver
Skandinavien läser orden: „Pelzinka Gloster"-. Å sanuna karta
igenfinner man älven, vid Hvitahafvets vestra kust — nedanom polcirkeln,
och ofvanom 66:te latituden — den här omtalta platsen Kierctti.
Väl uppger Wieselgren (i sin de clauslris Svio-Got/iicis ect., sid. 24)
att detta kloster blifvit stifladt 1543 af en benämnd Trifan; men
som jag icke varit i tillfälle att rådfråga de källor han citerar, och
hvilka saknas på härvarande Akad. Bibliotek — kan jag derom
ingenting säga. Möjligen är härvid et t misstag begånget, tv enligt Lange (i
dess„De norske Klostres Historici Middelaldern-’, sid. 258)ska 11 Ryssarne
i det 16:de aarhundrcde her have anlagt et græsk-katholskt Kloster,
Leborin, for at fremmc den græske Læres Udbrcdelse bland
Lapper-ne." Dessutom fanns det. (enligt Wieselgren) ännu ett tredje kloster,
som ryssarne anlagt på Vårdö; hvartill tillstånd dem blifvit beviljadt
d. 26 Juni 1584, och hvarföre de erladc skatt till Vardöhus. Men
såvida källorna till alla dessa uppgifter icke här stå alt finnas, vill jag
blott här anmärka dem. Så mycket är dock visst, att man äger ett
bref redan af Drottning Margareta och Erkebiskop Magnus i Lund,
af år 1389, skrifvit på Latin — till Läppaine (jemf. v. Troils „Skrifter
och Handlingar till upplysning i Svenska Kyrko- och reformations
Historien", 1 D. sid. 368) hvaraf tyckes lolja att i Lappmarken redan
vid den tiden funnits åtminstone munkar (Prior, eller en Abbot) som
voro det latinska språket mäktige.
Klostret Peitzens namn låter, i det hela, mera norrskt (och
finskt) än ryskt;och tyckes vara bildadt af ordet Patsjoki; såframt
ej sjelfva detta ord ursprungligen leder sin härkomst ifrån
benämningen af sjelfva klostret. Såsom beläget vid Ishafvet, och högt upp
inom polcirkeln, har detta kloster naturligtvis undgått nästan all
uppmärksamhet i historiskt afseende. Dock läser man (enligt Akianders
„utdrag ur ryska annaler", sid. 181) hos Karamsin (Vill. not. 249,450)
att Svenskarne år 1555, utom andra excesser — ,,1’råntagit oss
(Ryssarne) likaledes några socknar i Lappmarken, och ville förstöra ett
aflägset kloster, St.Nikolais kloster, rid Petschengn (Patsjoki?)
midt-emot Wargawa" (Wardökus). Ocli hvaraf man således finner att det
äfven benämndes — St. Ni k o la is kloster. Då nu ryssarne sedermera
öfver dessa våldsamheter beklagade sig hos svenska regeringen, och
anförde, bland annat, att Befallningsmännen i Norrbotten — med våld
indrifvit skatten i 20 socknar i Murenska landet; hvarvid Abboten,
eller Priorn, uti S. Nicolai-kloster vid Petsingc — beskärmat sig, det de
hotat att slå honom i hjel och nedbryta klostret, m. m. så lät Kon.
Gustaf I, genom sitt sändebud Sten Lejonhufvud, härå 1556 afgifva
det klippska svaret: att som han aldrig förr ens hört talas hvarken om
något land, eller om något kloster, med det namnet — så har han så
mycket mindre kunnat anbefalla deras sköflande. Man mördade,
härjade och plundrade, den tiden, ömsom (och turvis) hvarandra — här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
