Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
om sprfik i allmänhet, och särskildt, med hänseende härtill,
en tillämpning — på finskan.
Yi finna således att i detta öboavnes sprfik finnas t. ex.
8 ord som heta a, och 11 ord som heta aa, utom de som
heta ötm, o. s. v.; likaså finnas det 10 ord som heta e, och
8 som heta e—a, o. s. v.; 7 ord heta i, och 4 heta ii; 13
heta o, och 8 heta o—a, o. s. v., o. s. v. 2)
Nu måste vi likväl antaga l:o att alla dessa enformiga
eller likaljudande ord — icke i språket, eller vid dess uttal,
hos infödingarna åstadkommer något missförstånd; 3) och
-) Donna Hàwàiska språkets, i ordbildningsvög, iinnu
outvecklade kura liter, iir verkligen i filologiskt afseende— uagot högst
märkvärdigt; och skulle kunna gifva anledning till många djupsinniga
reflexioner i språklbrskntngsväg. Antingen har nu denna ögrupp stått
isolerad från all beröring med andra menniskor, eller daterar sig
menskligheten hiir — från en vida sednare tid, än i den öfriga verlden.
Anmärkningsvärdt är det äfven, att dessa många, enkla, vokaler —
ingenstädes ännu synes hafva hunnit sammansmälta till en diftong;
hvarföre ock icko ens bokstafven i hunnit öfvergå till jod.
-1) Vi finna visserligen ännu, i alla språk, ord som hafva flere
olika bemärkelser — mer eller mindre analoga; stundom äfven motsatta
till sin betydelse (t. e.\. quondam i latinet, och ricslca i finskan, ni. fl.
jemf. „Eörkl. öfver finska stamordens uppkomtt", sidd. 48 o. följ.,) men
som likväl derföre hvarken i tal, eller skrift, förvilla oss; änskönt de
(till följd af uttalet) skrifvas lika. Att tro sig undvika en befarad
tvetydighet, derigenom alt man (liksom i Svenskan) stundom skrifver
dem olika — iir en barnslighet. Att i samma afsigt ge sig att
på något sätt förändra, eller förvränga, sjelfva ordet — för att derigenom
ge det en viss betydelse, hvilken det redan förut (och utan ett sådant
niarterandc) äger — är en ren dumhet, som stundom kommit
fenno-manin till last. Så t. ex. har man (efter Kilpinen) af det vackra
finska ordet kirja (bok) tillskapat sig det fula och, för ett finskt öra,
vedervärdiga ordet kirjc (som skulle beteckna "bref"). Kors, så
enfaldigt, och korltänkt! På det sättet skall man, i stället att odla
språket — tvärtom vanhäfda det. Det innebär dessutom ett usselt
ingrepp, ja en våldsverkan, emot hela nationens, folkets, språkets ocli
landets integrerade och okränkbam auktoritet. Så t. ex. betyder det
latinska ordet litifira, plur. lit ter æ, ej blott bref, utan äfven
bokstäfver. ord, skrifter, styl, vetenskaper m. m., utan att det
derföre missledt oss; och ingen af de stora snillen, skalder och poeter,
som under flero sekler odlat detta språk har fallit på det barocka
infallet, att ( i likhet med våra fennomaner) kaslrcrn detta ord, för att
uteslutande få det att bemärka bref. Det vore endast att utsina
spr&ket på en fläkt af dess poetiska anda. Helt annat är deremot
forhållandet, der språket verkligen saknar ord för motsvarande begrepp.
Må man der nybilda dem, men med takt och urskiljning, enligt
språkets lagar, karakter, och egenheter — icke såsom hvarje fuskare
yxar till vägs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
