Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
heten att t. ex. finska språket — i grammatikalisk^
ilo-giskt, ochi dialektiskt afseende — äger den finaste
utbildning — finare, och subtilare, än något annat (oss veterligen")
nu lefvande språk 5) anse vi såsom det ojäfaktigasto bevis
derpå att det finska folket fordom — ehuru kanske under
något annat namn, ocli i en tid som föregått all historia —
stått måhända på den högsta punkten af den tidens slags
folkbildning och upplysning. Vi hafva förut kommit
till samma resultat—äfven på en annan väg; och vi skola
här snart komma dit — ännu på en tre d j e. "Vi hafva
nemligen redan, och det ren för 50 år sedan, fästat allmänhetens
uppmärksamhet vid det finska folkets, ännu intill sednare
tider bibehållna, ej blott sinrika (d. v. s. sanna och
välträf-fande) utan både höga, tankodigra och djuptänkta — gnomer
och kärnspråk. Hvilka, tillika framstälda under en fulländad
och skön poetiska form, omfatta lifvet (menniskan och
verlden) från alla möjliga sidor; och som hos oss vanligen äro
kända under det triviala namnet af „finska ordstäf’; ehuru
de äro så skarpsinniga, och i sanning så genialiska, att få —
ja att ingen — af forntidens och den klassiska litteraturens
största snillen — kan, i detta fall, mäta sig med dem. °) Dessa
ordstäf äro i sanning den rikaste, och gedignaste, andliga skatt,
som våra förfäder lemnat oss i arf; och hvaruti de ej blott
nedlagt både tankens djup, och språkets makt, utan äfven
af-speglat såväl Bin filosofiska som moraliska verlds-åskådning. 7)
Men vi hafva förbisett, och knappt ännu ens förmått
uppfatta dem, ty fennomanin hos oss har, dårad af ett tomt irrsken,
hittills — icke sett, — icke hört, — icke läst annat, än —
sitt »Kalevala".
Nu måste vi äfven kunna antaga att såväl fåglar, som
djur, kunna (nemligen på sitt vis) tala, d. v. s. meddela
sig mod hvarandra — ehuru vi ej förstå deras språk,
såsom beståoudo endast af råa eller oartikulerade
naturljud. På samma sätt synes meuniskoslägtet — att sluta af
5 Jemt’. 1. c. sitlcl. 18 o. fiilj.
"j Jenif. O t a v a, l D.
7) Jemt’. De Proveri ils Fentiijes, p. 29 o. följ.
17*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
