- Project Runeberg -  Läsning för Finnar uti Blandad Fosterländska ämnen /
294

(1864-1866) [MARC] [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294

sett 3 till 4 generationer försvinna efter hvarandra, utan att
stort lemna ett spår efter sig, och deri jag äfven sjelf
lefvat, och sökt (så vidt jag kunnat) verka för ett som mig
synes högre (d. v. s. heligt och dyrbart) ändamål;
hvarvid jag haft det nöjet att, under ett i allmänhet mera
oberoende lif, fått (mera måhända än mången annan)
egna min tid åt hvad som mest roat och intresserat mig.
Och då härtill kommer att jag — begåfvad med ett jemnt
och alltid förnöjdt sinne, och ännu stark både till kropp och
själ — härunder haft den stora förmånen, att allt ända
hitintills fått åtnjuta en ovanlig helsa; samt slutligen, då
jag äfven haft den sällsynta lyckan, att, omhuldad af en
älskvärd maka —i ett trefligt hem, få— i skötet af en glad,
städad, och innerligen mig tillgifven familj — röna, och niuta,
den husliga sällheten, och det — i fullt mått, eller
redan i mer än fem och trettio år, så säg — hvem kan väl,
i så måtto, vara lyckligare — än jag?

Mången skall härvid kanske fråga: huru kan man vara
nöjd och lycklig, då man klagar öfver väld och
orättvisa? Jag har icke klagat! Jag har endast visat de
menskliga svagheternas karakter, visat intrigerna, ränkerna och
kabalerna — hatets och afundens foster — visat huru
menskligheten i allmänhet, och fäderneslandet i synnerhet, tacksamt
belönar långa och trogna uppoffringar, sanna och mångartade
fosterländska förtjenster. Föröfrigt är det ingen konst att
vara lycklig (d. v. s. att vara nöjd med sig sjelf, och sin
lott; eller — med sin omgifning, och sina lefnads-vilkor) ehuru
få kanske torde vara det. Allt beror här hufvudsakligast på
oss sjelfve. Yi äro sjelfve vår „lyckas smed", som det
heter. Dertill erfordras att — äfven vara nöjd med litet, och
dertill — blott två &aker: det ena, att man icke endast skall
lefva för ett materielt och s i n 1 i g t intresse, utan äfven
för ett ideelt (intellektuelt) och ö f v e r s i n ligt, d. v. s.
för ett mera andligt och vetenskapligt; det ’an dra,
— att aldrig frukta för döden; hvilket äfven utgör
hufvudmomentct,och sjelfva mysterien,i alla verldens inånga o<-h
olikaslags religinoer, de der peka — på ott lif efter detta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfinnar/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free