- Project Runeberg -  Läsning för Finnar uti Blandad Fosterländska ämnen /
301

(1864-1866) [MARC] [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

301

beslöt jag att den likvitl, det. oaktadt, skulle ske; ty jag visste med mig
sjelf — att detta förbud var alldeles oförskyldt ; och jag öfvertalte
derföre H. K. H. Kronprinsen, att i detta hänseende — genom finlnnds
händelsevisjdå till Stockholm öfverresta Generalguvernör, Furst
Men-schikotT, — personligen låta rekommendera mig hos H. M. Kejsar
Alexander d I (och var det just i anledning deraf Kronprinsen sökte
öfvertala mig att hellre stanna quar i Sverige) hvilket också skedde,
och som hade till påföljd, att. alla hinder lör min resa genast
upphäfdes; hvarvid alla mina i Sverige varande vänner, och bekanta,
beklagade mig högt, som icke visste draga dess bättre fordel af anbudet
att få ingå i det Kongliga kansliet, dertill öfvertalad af Kronprinsen
— att quarstanna i Sverige. Eller behöfves det väl ännu ett större
bevis på min oegennytta, än att om jag beskedligt följt den gamla
bokfihskan — d. v. s. om jag icke så mycket nitälskat för det
Savo-laxska språket fsåsom utgörande, enligt min tanke, den vackraste och
renaste Finskan) — och om jag dessutom icke i så många
hänseenden, (både i grammatikaliskt, ortografiskt, syntetiskt och typografiskt
afseende) sökt reglera, och renovera, språket — utanom jagi allt
förenat mig med de andra fennomancrna — så hade jag haft alla dem
till mina vänner och gynnare, som nu äro mina vedersakare och
antagonister; men hvad jag i detta fall sjelf hade vunnit, hade språket
(i det stället deremot) förlorat; och det var detta jag icke ville,
änskönt man, från flere håll, dertill ville öfvertala mig; — ja på det
enträgnaste, och formligen, derom hos mig anhållit. Ty om jag t. ex.
ej hade varit den första, som — till befordrande af skönhet ocli
elegans, äfven i typografiskt afseende — infört i finska språket de
latinska typerna, eller d. s. k. antiqua stilen, hvilken den finska allmogen
då ännu icke kände; utan om jag ( liksom alla andra) begagnat mig
af den gamla, och fula, fraktur-stilen, så hade jag ej blott bland
allmänheten haft läsare i massa, utan jag hade (enligt alias försäkran)
haft en stor peknniär vinst, i stället för det jag nu deremot hade en
stor ekonomisk förlust, af mina skrifter; men jag ville i detta fall icke
vinna på sjelfva språkets bekostnad — hvarken till dess inre eller
yttre afseende. Derföre liar jag icke heller (i likhet med åtskilliga
andra) äilats ined att utgifva finska s. k. s k o 1- eller läroböcker
(hvartill endast erfordras en vanlig öfvcrsättare-förmåga) och hvilkas
förlag, numera,och tillsvidare, är att betraktas såsom mera måhända ett
industrielt än intellektuelt företag, eller såsom ett ständigt räntebärande
kapital; ty jag har aldrig varit, och tänker i detta afseende icke
heller aldrig blifva någon — hvad man kallar ^praktisk man", d. v. s.
som uteslutande endast har afseende på min egen vinst, eller på egen
och andras materiela fördel. Änskönt detta visserligen anses, och
ofta äfven är att betraktas, såsom en pligt, hvilken man är skyldig
sig sjelf och samhället, så finnes det likväl, (enligt min tanke) ännu
vissa andra, högre, pligter: nemligen — emot vetenskapen och
fä d er n e 8 1 a n d e t, för hvilka jag ansett intet offer vara nog stort,
och lör hvilka jag äfven alltid, i detta fall, varit rcdebogen att egna
mitt lif, och min verksamhet. Mon måhända mången icke inser detta.
Nil väl! För att visa huru litet värde jag i detta fall sätter på
penningar, i och för sig; (hvilka andra deremot värdera högst) enär
dermed icke utföres något verkligen godt och nyttigt, så ma jag t. ex.
nämna: ntt då Ministern Grefve v. Suchtelen — som i sin enormt stora
och dyrbara samling af Europeiska Regenters, fältherrars,
vetenskapsmäns, och namnkunniga personers autografiska namnteckningar,
saknade en egenhändig namnteckning at’ konung Gustaf I, hvilket att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfinnar/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free