Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
sif fi era och rid ikylis era den frånvarande; hvilken talang
panegv-ri8ten i Helsingfors Tidningar behedrat, och rubricerat, med namnet —
sjelfva satiren, (jemt’. Ilelsingf. Tidn. 1852, 11:0 38; och C. Gr.
Borgs minnestal öfver Castrén, sid 40); och i hvilket fall redan hans
porträtt, och hans beteende t. ex. emot Reguly, torde kunna tjena
såsom bevis. Grammatikan var annars iians starkaste sida, och ban ansåg
derföre hufvudsnmman af all kunskap bestå i detta petrificerade skelett af
menniskotankens förkroppsligade väsende; hvarföre man ock förgäfves i
hans skrifter torde eftersöka en fläkt af det ständigt lefvande snillet.
Han beklagade sig derföre ofta för mig, att Reguly (som skulle taga
för honom lektioner i finska språket) derunderej blott ingenting lärdesig,
utan dervid ofta insomnade så tungt, att ban sofde godt flere timmar
å rad. Och när jag sedermera (då Reguly läste finska för mig) nämnde
det för honom, — skrattade ban rätt godt häråt, ocli sade att ban alltid
under lektionstimmarna (som bestodo af grammatikalislca
distinktioner, definitioner, ocli determinationer) tog sig en sådan positur, på
den tillhandsvaiande soffan, att hvardera, (såväl läraren som
lärjungen) sedermera, ostörd, kunde fortsätta sitt yrke. Reguly — som
med ett godt hufvud, och en skarp uppfattningsförmåga, studerat
flere språk (nemligen .Ungerska, Tyska, Latin, Franska och Italienska
— sedermera äfven Svenska och Finska) — och dervid studerat sig in
i deras lefvande anda, utan att så mycket anatomisera knotorna
uti deras benbyggnad — hade af K. Vetensk. Akademin i St. Petersburg,
(der han då befann sig) förslagsvis blifvit utsedd att, på dess bekostnad, få
i filologiskt afseende närmare undersöka de Sibiriska folkstammarne, då
det lyckades Castrén,att vid underrättelsen härom (medelst sina
insinuationer) genom vår landsman Akademikern Statsrådet Sjögren—
misskänna och nedsätta Reguly, med afseende å hans grainmatikaliska
skolgång; och det, såsom det tydligen synes — i afsigt att sjelf
erhålla detta uppdrag. Hvilket också genom Sjögrens bemödande, och
efter inånga debatter, slutligen lyckades; ty Castrén gick slugt och
slipadt till väga, hvarpå Reguly icke begrep sig. (Troligen var det
äfven på denna väg, som det lyckades Castrén, i Konsistorium, att
komma sig till professionen i finskan; i det Prof. Gyldén —
densamme som vägrade mig imprimatur å mitt specimen, på den grund att
det var skrifvit på finska (jemf. sid. 79)—upphöjde (å fakultetens
vägnar) deremot Castréns —upp till skyarna; förnämligast på den grund
att deri omnämndes närmare 30 obekanta språk. Ty Gyldén hade då
ännu icke sett min afhandling, hvaruti åberopas oeh begagnas öfver
500 olika tungomål; kanske hade berömmet då varit lagoint). — Dock
förargade detta åtskilliga af Akademins Ledamöter, och det — till den
grad,att de — med Statsrådet Ban-, i spetsen — beslöto att,
enskildt, understödja Reguly med medel, för att försätta äfven honom
i tillfälle att besöka Sibirien. Och hvilket de äfven fullgjorde.
Hvad nu särskildt Castréns lärda eller vetenskapliga idrotter
beträffar, lemnar jag dem, tills vidare, — i sitt värde; helst lian valt ett
Hilt, der troligen ingen kan bedöma dem. Jag menar hans
grammatikor i Syrjflnska, Tschcrcmissiska, Samojcdiska, ßurjätiska, Tungusiska,
och Ostiakiska språken. (Äfven jag skulle tilltro mig kunna skrifva
en yuflSi’grammatika i ett språk som jag allsicke känner,blott jag får för
111ig en person, som kan göra reda för diverse grammatikaliska frågor.)
Också måste mail vara bra enfaldig, för att tro det man, efter några
månaders vistelse i ett land, redan är kapabel, ocli bemyndigad, att
nedskrifva en duglig grammatika öfver det språk, som der talas. Mau
kan således icke neka Castrén det beröm, att han varit produk-
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
