- Project Runeberg -  Läsning för Finnar uti Blandad Fosterländska ämnen /
324

(1864-1866) [MARC] [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

324

Sällskapet ocli Universitetet, (pH den andra). — Eisifläpakko uijessaan,
jonkapeätä kannatetaan. Annars påstods det om Castrén, att lian i detta
fall icke tålte någon vid sin sida. Åtminstone uppgaf för mig Magister
Bergstadi (efter sin återkomst från Sibirien) detta såsom ett sldil,
hvarföre han skilde sig ifrån honom. Hvad slutligen Castréns resor m. 111. i
Ryssland beträffar, så måste jiàg uppriktigt tillstå—att jag åtminstone,
tor min del, ej vid dem kan fästa något särdeles förtroende. Ty när
han, i saker som alla känna, och dem vi sjelfve här kunna bedöma,
redan förverkat det, — hvad skall icke då blifva fallet i frågor, dem
vi icke alls ens kunna granska? Så t. ex. då Castrén — som (päegen
anhållan, och sedan han framhållit den stora vigtenderaf) af
Litteratursällskapet erhållit ett resoundeistöd af 300 lib. iör alt, om sommaren
1839, i Savolax insamla nya bidiag till Kalevala, af mytologiskt
innehåll — med anledning deraf, sedermera, inlemnade sin reseberättelse
till Sällskapet, hvilken äfven aftrycktes i landets samteliga Tidningar,
(jemf. Finlands Allmänna Tidning 1810, n:o 82, hvarifrån den
sedan reproducerades i alla de andra) — så säger han deri, bland
annat: uEnligt min erfarenhet är ingen trakt i hela Finland fattigare på
forntida minnen (härmed menas gamla, mytiska, runor) än just Savolax."
Vi kunde då, med anledning häraf, fråga: Uhurudan är väl då lians
erfarenhet? — Dålig, dålig! Också tycktes ban icke ens hafva beflitat
sig om att, i detta fall, förskaffa si" någon bättre. Han besökte då
(åtföljd af Rob. Tengström) under denna sin resa, äfven mig i
Kuopio, och då ban För mig beklagade sig det han i Savolax (hvarigenom
lian tycktes hafva passerat — nära nog såsom en Kalevala-kurir) icke
fått tag i en enda Runa, så underrättade jag honom — att runorna
icke spatseia långsmed landsvägärné, och att^ jag blott på Jockas
prestgård upptecknat öfver 800 sådane. Men då ban nu, detta
oaktadt, inför Littcr. Sällskapet, och inför hela den finska allmänheten,
vågade komma fram med en så kolossal osanning, som skulle i
Savolax alla fornminnen (gamla Runor) vara utdöuda, så vet jag
sannerligen icke hvad nian skall säga om honom, helst undersökningen
härom just utgjorde hufvudändamål^ med bela lians resa. Och det
märkvärdigaste af allt, är, — att dessa yttranden tätt gå och gälla —
ej blott inför det Finska Litteratursällskapet, utan äfven inom hela
landet — såsom en ovedersäglig sanning, och detta nu redan
under en tid af bela 26 år, utan att någon haft hjerta, och nog mod i
barmen, att tillbakavisa en så uppenbart oriktig uppgift; hvilket i sin
mån äfven bevisar hvad d. s. k. ua 1 lniä lina opinionen’’ betyder,
eller — för hvad den går och gäller. I auleaning af detta
påstående, sinnsalte jag mig 20 år derefter, eller år 1859, vid min resa
genom landet, att närmare undersöka förhållandet, och framförallt
utforska den gräns, hvarvid runosångeroa först låta höra sig. Det var
d. 8 Sept. nyssnämnde år, då jag koin till Isturva (en üdenmrksby,
i Kankasniemi Säcken,) som jag påträffade de första Runosångare.
Min värd, Kyrkovfirden Matts Knitlinen, efterskickade genast
Runosångaren Landbonden Thomas Lukkarinen, från Oheusalo by, scm —
utan att känna till bela Kalevala — sjöng för mig runor hela natten,
och deribland många gamla, kända, som t. ex. om V äi nä m öi n ens färd
till Pohjola, om hans strider derstädes, äfvensom ined Jo ti k k ah
aili en; men också funnos der i hopen nya, hvilka ej förekomma i
Kalevala, deribland om Väinämöinens brorson, huru ban af ekorren
uppammade åt sig en bäst, den ban sedan bortbytte mot en ren, m. m.
Dessutom fanns i Socknen en beryktad Skald, Häradsdomaren Krister
Taap-painen, som bland annat diktat en längre Runa om bonden Krister

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfinnar/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free