Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
hvilket ingen (för dess klara ljus) vågat betrakta, utan med
brillor på näsan. Och hvilket tilltag derföre af alla ansågs
såsom ett erimen læsæ majestatis. Var det då underligt, om
man betraktade mig såsom en kättare, eller affälling, och att
mina skrifter blefvo så godt som offentligen bannlyste. Detta
förklarar ej blott orsaken —hvarföre de, såväl som jag, sällan
och nästan aldrig (isynnerhet på sednare tider) i våra
tidningsblad hafva blifvit omnämnda — äfven der saken annars
Måhända är det till följd af några våra yttranden, i V ä i n
ä-möiset: att den nuvarande finska runopoesin uti intet (till formen)
skiljer sig från den gamla, — som Castrén, med vredesmode, säger i
företalet till sin öfversättning af Kalevala: „Eburu den ursprungligt
„finska folkpoesin är så karakteristik, att deri icke en enda rad kan
„i n fuskas, utan att hvar och en, som gjort dess närmare
bekantskap, genast urskiljer det äkta och ursprungliga från all oäkta
„àfvel, så hafva likväl åtskilliga pseudo-kritici i mjugg sökt
„i n s i n u e r a den oskyldiga förmodan, att D:r Lönnrot, tör att få
„sin idé realiserad, sjelf kompletterat Kalevala. Skulle dessa
affälling ar vilja i nåder skänka sitt fosterland en tusende del af
„dcn kärlek, hvarmed de sannolikt omfatta sina egna, höga p e
r-„s o n e r, så vore det för dem, om icke lätt, åtminstone möjligt att
„öfyertyga sig derom, att icke en enda af D:r Lönnrot sjelf
författad vers (???) förekommer i hela Kalevala. Yare det likväl långt
„ifrån mig, att för den finska Litteraturen vilja göra proselyter af
dessa petrifi kater.1’ I anledning häraf meddcltc jag (i Suomalainen
n:o 17) att hvarken Castrén eller Lönnrot varit karlar att från den
gamla finska folkpoesin urskilja de af mig gjorda verser, hvaraf på
inånga ställen flera äfven ingått i Kanteletar, och blifvit ansedda lor
famla finska runor. Härpå har Lönnrot aldrig svarat ett ord. Ty att
estrida det — vågade han troligen icke; och att medgifva det —
ville han väl icke. Nå väl! Sedan nu mina verser redan i hela 30 år
i Kanteletar passerat såsom folkpoesi, utan att kunna upptäckas — ej
olikt gökens ägg i kråkans bo — så vill jag förroskull nu sjelf här
(till en början) upptäcka åtminstone ett sådant ställe. Uti andra
Runan t. ex. i Första Häftet af mina Pieniä Runoja, heter det
ursprungligen i den derstädes arfrvckta Folksången, i 5 versen: „Kynnin
}ajmmcnen valcoa, hvarpå det genast i den nästföljande heter: Heiiin
varsam vavlle. Nu tyckte jag att det dock här borde uppges någonslags
anledning, hvarföre ban aflägsnade sig från sin häst; hvarföre jag, j de
fem mellanliggande, verser, diktade att han gick för att i skogen skära
Big en spragga, eller ett spö, för att dermed aga hästen; och hvilka
verser ytterligare längre fram citeras andra gången. Denna sång
finnes intagen i 3:dje Delen af Kanteletar n:o 57, ,,Konnunty tär" (i
allmänhet har L. misslyckats att tilldela sina stycken rubriker) der
den förekommer varierad och sammangyttrad med några andra
sånger; men der också ganska riktigt hvardera dessa mina tillagada
ver-sifikationer blifvit v. 38 — 43, och v. 64—69, intagne med ganska god
smak, ocli några ännu till nå köpet af L. litet "förändrade, och
omsvängda, till ett ytterligare Devis att äfven han icke alltid respekterar
auktoriteten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
