Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
sagdt — den svagheten) att 1834 ej blott, uti en dedikation, tillegna
detta Sällskap ett af mina då utgifna arbeten (neinl. min „Förklaring
af Tacitus") utan hvarvid jag tillika för Sällskapet illustrerte vigten,
för Skandinaviens och bela Nordens Historia, af att närmare forska, och
djupare intränga i kännedomen at" det finska folkets
historiska fornkäfder — vid det jag från Stockholm tillsände
Sällskapet, jemte en skrifvelse, några exemplar af ifrågavarande bok. Men
Sällskapet visade mig icke härvid ens den uppmärksamhet, att det
skulle hafva besvarat mitt bref, mycket mindre härföre betygat mig
sin tacksamhet-, ändock jag finner af Sällskapets årsberättelse för a.
29 April 1834, att man icke försmått att emottaga, och till godo hålla
min gåfva. Ett större bevis på Lönnrots blygsamhet, och
sjelf-försakelse, i detta fall — kan icke gerna anföras, an att den
enda förtjenst ban tillräknar sig sjelf, med afseende å utgifvandet af
Kalevala, är den af honom härvid först utkastade idén, eller planen,
att — af de strödda, ofla olikartade, finska folksångerna försöka
sammansätta någonting belt; ändock vi äfven i detta fall (liksom i många
andra) gått honom — nolens, volcns, — i förväg, (.jemt- Försök att
förklara de finska stamordens uppkomst, sid. 7;— Suoini 1847, n:o 24, p. 95)
I anledning af hvad nyss blifvit sagdt angående föreningar af
s. k. „lärda Sällskaper", (hvilka, utan att störas af politiska gränsor,
eller af olika nationaliteter, endast i vetenskapliga sträfvanden böra
äga sitt naturliga föreningsband), så var det visserligen redan för 26
år sedan fråga, här i Helsingfors, om stiftande af en såbeskalläd
förening. Det var nemligen viel Jubelfesten 1840 (hvarvid en hop yngre
Ryska författare och litteratörer voro hitresta) då Kollegirådct Grot
isynnerhet ifrade för denna idé, hvilken ban äfven då sökte verksamt
genomdrifva. Ilan ville nemligen att — i motsats mot ett s. k.
,.skandinaviskt förbund", (ingånget emellan Svenskar, Norrmän ocli
Danskar) skulle vi finnar och ryssar (nemligen vi, hvilka räknade oss ibland
dessa nationers yngre litteratörer) inom oss upprätta om ej ett gemensamt
förbund, så åtminstone ett eget vetenskapligt närmande till
hvarandra. Idén var visserligen vacker, senterades af oss alla, och hade
— isynnerhet för oss finnar — kunnat blifva af ett ganska
fruktbärande intresse, oiu den (såsom det bort) blifvit utförd. För att nu
göra oss närmare bekanta med hvarandra, tillställde Grot (eller var
det måhända Ryssarne samfält som gjorde det) cn stor middag hos
Mamsell Vahlund, dit vi alla finnar åtminstone blefvo inbjudna, och
ibland oss (såsom oldtiär) Skalden och Biskopen Franzén, hvilken då,
i anledning af Jubelfesten, belänn sig i Finland. Af oss finnar voro
härvid närvarande Cygnaeus, Runeberg, Castrén, Lönnrot, Öhman och
jag. Af Ryssarne voro Statsråderna Bröderna Maximowitsch, Univ.
Rektorn Plelneio, Furst Odajewskij, Grefve Sollohub, och (utom G rol) Polska
Statsrådet This. Sällskapet var mycket lifvadt (hvartill äfven vinet
torde hafva haft någon (lei) och för saken (såsom det tycktes)
anime-radt. Yi vexlade, vid bordet, skriftliga m i n n es- och
"namnteckningar med hvarandra, och vardt det till slut beslutit, att vi
enhvar (nemligen de som ville det) skulle till ett minne af denna
minnesvärda dag — författa en liten uppsats, på vers eller prosa, med
fritt val, efter eget tycke och smak; och hvilka afhandlingar
sedermera tillsammans skulle tryckas i en gemensam skrift, kallad:
Ca/en-der Ull minne af Kejs. Alexanders Universitetets andra sekularfesl; hvaraf
skulle tagas dubbla upplagor, så nemligen att — i den ryska editionen
skulle Grot öfversatta våra svenska afhandlingar på ryska; hvaremot
ban, i den svenska åter, skulle öfversatta de ryska uppsatserna på Sven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
