Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
isynnerhet ibland den fattigare samhällsklassen, hvilken lidit
orättvisa (förföljelse, och förtryck) i mig sökt, och städse
sagdt slagtad. Enligt verkställd liikarebesigtning, och (med
anledning deraf) enligt Kollegii Medici afgifna betänkande, bifogadt, för
yttermera visso, med en i teckning framställd historisk tablå,
föreställande huruledes trenne personer slagta den fjerde, skulle det
härvid hafva tillgått sålunda: att en af dem fattat Zeipel i kragen, och,
medelst en voit af Zeipels halsduk, sökt quärlca honom till ett
tillstånd af sanslöshet, under det tvenne andra personer, samtidigt,
af-skurit pulsådrorna, vid hvardera liandlofven; hvarigenom bloden
sålunda blifvit uttappad. Kollegii mening med denna figurteckning
var, att den af ordföranden i rätten, oförhappandes, skulle förevisas
de tilltalade, som — öfverraskade att sålunda se bela tillgången
dervid uppdagad — dervid troligen skulle falla till föga. Men
Domhaf-vanden nämnde icke ens för målsäganderna ett ord, om hela saken,
mycket mindre visade dem denna historiska taüa2 utan stack man den
beskedligt under den gröna duken, eller i bordsladan. Att emellertid
vid ransakningen härom — det måtte hafva tillgått hett på hvardera
sidan, kan slutas deraf att ett vittne, Gjutaregesällen hos Osberg,
svenska undersåten Öberg, dränktes (åtminstone drunknade ban); ett
annat vittne, Filare-gesällcii hos samma Osberg, svenska undersåten
Blom, hängdes (åtminstone hängde han) par dagar före än ban
(enligt Rättens beslut) skulle inför Domstolen, med anledning af min
anhållan, närmare förklara sig öfver några märkeliga, och mystiska,
antydningar i sin sednast aflagde vittnesberättelsc. Ett tredje vittne,
Kapellmästaren Hochmuth, a f s v im 11 a d c på sjelfva tingsstaden; och
ett fjerde vittne, Stadsfiskalen Ruth, föll knall och fa 11
sten-dö d, nedpå golfvet i sjelfva domarsalen, just då han som bäst stod
der inför sjelfva Pontius Pilatus, tvungen atf — med anledning af mina,
genom Domstolen honom gjorda frågor — närmare redogöra för
åtskilliga tvetydiga, och betydelsefulla, yttranden uti hans förra gången
i saken afgifna vittnesmål. Ocli bör det dessutom till historien, att
härvid inlöpte underrättelse om, eller åtminstone omnämndes, tvenne,
redan för längre tid sedan, äfven i Sverige, begångna mord; hvarutom
liket efter ett af Laurents barn, som redan för några är sedan dött,
blef (till följd af hvad som vid ransakningen förekommit) enligt
Häradsrättens beslut — från sin graf, å stadens evangeliska kyrkogård,
upptaget, och, enligt behörigt förordnande, af vederbörande läkare, i
närvaro af målsäganderna, närmare undersökt. Målet hemställdes —
Guds Dom (på framtiden).
Ett nära nog dylikt fall förekom äfven under min vistelse i
Sverige; der jag, medelst skrifvelse af d. 29 Mars 1822, till Riksens
Ständers Juslitie-Ombudsman m. m. Friherre N. A. Mannerheim, (jemte
en dermed åtföljande deduktion) genom Kongl. Svea IIof-Rätt väckte
åtal ej mindre emot Domaren, vice Häradshöfdingen Nauclér, än emot
Kyrkoherden Altliar uti Fryxände socken i Vermland, för ett redan
tre år förut begånget, och — ehuru af den mördades moder inför
Domstol anmält, likväl — sedermera af Pastor och Domaren i orten
nedtystadt mord. Under mina vandringar i Vermland 1821 och 1822,
omtalto för mig allmogen i flere socknar, med likastor fasa som
förtrytelse, ett i bvn Mangen (på Fryxiinde östra finnskog) — af, den lika
vildsinta som våldsamma, bonden Joh. Tarcainen emot sin dreng Henrik
Nilsson Himainen — föröfvadt mord, hvilket (som det påstods) blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
