Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Äfven i ett visat annat fall, torde detta mitt nit för
sanningen hafva förskaffat mig antagonister — också inom ett
visst annat stånd. Inom (eller hos) landets Reverendus
deruti torde jag icke heller vara så väl anskrifven, allt sedan
jag 1832 —i 2: dra Dolenafütava (sid. 262—295) efter att
på mitt sätt noga hafva genomgått, granskat, och undersökt —
verlden, afhända mig dennn hund, — kuppadesden (som man säger) helt
behändigt af en god vän, af Handlanden Hedman i Stockholm, och (enligt
reqvisition) sändes, med Skepparen Fagerström från Lovisa, till en
annan god vän, Handelsmannen Björksten derstädes. Då jag lörst två
år efteråt härom fick litet hum — tillskref jag Björksten, förebrådde
honom hans handling, och återfordrade min Hund. Och då jag härå
icke erhöll något svar, tillskref jag honom andra gången, och hotade
både honom och hans skeppare med lagsökning, och följderna deraf.
För att nu undgå att återlemna Saukko till sin lagliga ägare, och
husbonde — hade han hjerta att förr låta dränka den — troligen i tanke,
att saken dermed vore slutad, sedan han sålunda lyckats rödja
sjelfva corpus delicti ur vägen; hvilket ej blott förtröt mig, utan på det
högsta grämde och sårade; och som gaf anledning till en rättegång,
hvarvid jag — enär skepparen Fagerström, under sina turer på
Stockholm, redan tvenne gånger icke parerat stämningen till
Käm-nersrätten — genom Öfverståthållare-embetet lät, tredje gången då
han ankom, stoppa både honom och hans fartyg, med afseende å
återresan till Finland. Detta verkade! ty här blef nöd på färde; och nu
måste sanningen krypa fram. Hedman blef härvid den syndabock
som sjelf, till en början, måste taga på sig det laga ansvaret;
hvarföre jag iössläppte skepparen, och höll mig till Hedman — såsom min
närmaste man. Emellertid var det denna baukko, som, genom sin död,
gjort mera kanske lör finska språket och litteraturen, än — många af
våra högsta Stats- och Embetsmän; ty liar ej blott jag? utan har hela
landet, dou att tacka för det Otava (efter den olyckliga branden på
Kolbotten) från trycket utkom. Ty Hedman — hvilken hävid, emot
mig (som då var blott en simpel student) begagnat sig, efter
hvarannan, af tro utaf hufvudstadens förnämsta och skickligaste såväl jurister
som advokater — blef likväl af Kämnersrätten i Stockholm dömd
(efter dot målet blifvit utageradt, turvis, både i Stockholm och i
Upsala) att ined 1,000 Riksdaler Banko ersätta mig hundens värde (eller
förlust) — något som, mod afseende å den oerhörda summan, väckte
en allmän uppmärksamhet. Kongl. Svea Hofrätt — hvarest svaranden
häröfver anfört besvär — nedsatte väl ersättningen till 700 Riksdaler;
mon då Hedman nu vidare skulle härifrån gå längre, för att
underställa dess utslag Hans Majestäts nådiga pröfning — nödgades han i
Banken deponera donna summa för min räkning. Derigenom fick jag
nu der en fond att draga vexel på, öller att derpå basera mina
förnyade förlagskostnader ined afseciido å Otava; och som Högsta
Domstolen stadfiistade Ilofriittens dom — kommo dessa penningar mig väl
till pass, vid restituerandet af hvad som deraf gått förloradt vid
branden (så nitr som — med undantag likväl af — de illuminerade
planscherna). Jag kunde väl uppräkna flere, singuliera, af mig förda,
rättegångar, men de anförda torde redan varu nog.
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
