- Project Runeberg -  Läsning för Finnar uti Blandad Fosterländska ämnen /
354

(1864-1866) [MARC] [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

354

Äfven mitt första Professors-specimen (nemligen
Ju-malasta, ja Hanen monenaisesia. niinittämisestd, in. m.) ett, i sitt
slag, troligen sällsynt vetenskapligt arbete, blef väl icke
(så-som någongång bänder) af fakulteten, eller af konsistorium,
ogilladt; ehuru det, sfisom författadt på Finska, icke
godkändes af Dekanus; men i det stället blef det af
Censur-Ofverstyrolsen åtaladt, soqvestreradt, konfiskeradt,
kondem-neradt och makuleradt; hvilket — till stor skada, ej blott
för mig, utan äfven för den ännu svaga, och späda, hos oss
uppspirande finska litteraturen — godkändes af Regeringen.
Och hvilket är något i sitt slag, som (i fråga om
akademiska specimina) jag åtminstone icke vet att någonsin förut
hos oss hafva inträffat. Likväl afskräcktes jag icke härutaf,
utan — i stället för ett, utgaf jag i det stället - tvenne nya
specimina för samma tjenst; dock allt — förgäfves.

Jag skulle viil ännu kunna uppräkna åtskilliga andra
motgångar; men jag vill hellre glömma, än påminna mig
dem; helst jag icke om dem kan säga — olim meminisse,
juvabil. Ar det då underligt — om jag, mer än en gång, varit
frästad att lemna ett land, der allt gått mig emot, och som
endast påminner mig om obehagligheter af många slag; och
att jag, i det stället, hellre önskat återvända till Sverige;
der jag med tiden hoppats kunna blifva en slags
skyddspatron (eller verka något godt) för derboende koloniserade
finnar. Men fäderneslandskärleken har härvid allt hitintills
fjättrat mina steg. Och nu då jag, enligt naturens ordning,
snart torde komma att nedlägga d. s. k. avandringsstafven„,
har jag derföre ansett mig skyldig att än en gång bevisa
fäderneslandet en tjenst, och härmedelst på sätt och vis
gifva det den „sista välsignelsen" (eller — usmörjelsen").
Också har troligen aldrig i Finland förr utkommit en bok,
hvilken — i anseende såväl till sak, som språk — torde
kunna jemföras med denna; och föga nog torde äfven
framdeles en sådan hos oss vara att förvänta, d. v. s. som, i trots
af den allmänna opinionen (i så många fall) framställt —
sanningen, å ena sidan (och det i så olikartade ämnen) och
— saken, å den andra. Hade jag gjort detta, såsom ännu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfinnar/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free