Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
vinserna V e r ml and, Vestmanland, Dalarne,
Gestrike-la nd, H elsin gel and, Medelpad, Jämtland,
Åuger-maland ock Härjedalen, äfvensom i det intill Vermland
stötande Norrska landskapet Iled erm ar ken, i Fögderierna
Osterdalen, Sollöorock Oudalen — icke mindre än
omkring 116 (säger hundrasexton) Socknar, hvilka, till större eller
mindre del, bestå af såkallade Finnmarker eller
Finnskogar^. v.s.der allmogen ännu talar (eller talte åtminstone 1821)
det finska språket; och det oaktadt alla de förföljelser den i
detta afseende nödgats utstå, under en tid af åtminstone —
2 à 3 hundra år. Detta högst märkvärdiga faktum bevisar att
förhållandet än i dag är, nära nog, detsamma som för
närmare 2000 år sedan, då finnarne — under det Åsarne
tillegnade sig vattudragen, och de bördigare trakterna — likaledes
innehade de inre skogstrakterna i Skandinavien, endast med
den skilnad att de nu äro föraktade, och hatade; men då
voro de estimerade och högaktade, efter de nästan öfverallt
omtalas, genom giftermål, beslägtade med landets konungar
och Regenter (jemf. Försök alt förklä) a Tacitus.
Dedikationen sid. XXVII, o. följ.). Då utgjorde de troligen den
öfvervägande delen af landets befolkning, nu deremot —
den undervägande.
Nu anföra de svenska tidningarne I0) såsom talande
fakta, hvilka skola vittna om den Svenska Regeringens
rättrådighet, och omhuldande om dessa sina finska talande
undersåter — att ,-fur folkskole-und er visning ens befrämjande
(ja — på svenska språket kanhända?) hafva lämpliga
läroböcker, dels i kristendom ocli dels i Historia och
Geografi, blifvit öfversatta" (på Svenska? eller på finska? — derom
öfverensstämmer föga med de förut omtalta maximerna. Och vill jag
härvid endast tillägga, att det icke roat mig att härom prälla i
Tidningarne; hvaremot jag 1823, med en med denna ordagrant lika lydande
beskrifning, upplyst Riksens sländor och Regeringen härom, vid det
finnarne i Vermland, och deras grannar i Norrige, anhöllo att få
uppbygga sig egna kyrkor, m. m; men att det hörde till Regeringens
omtalta „maximer", att härvid icke alls fästa något afseende,
(jemf. sid. 6, 118).
I0) Norrbottens kuriren, Aftonbladet, m. fi. a. (den ena
efter den andra) och slutligen äfven de finska Tidningarne, dribland
Hufv u d b ta d b b 1 a d et 1865, n:o 219, 220.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
