Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
samhet, får jag derföre uppmana vederbörande, eller föröfrigt hvem
som helst — och det såväl inom som utom Finland — allt efter
behag, att af de liiir omniimuda arbeten — välja hvilket som behagas, för
att" emot ofvanstående vilkor, läggas under pressen. Dock borde n:o
4—10, följa i den ordning som do här stå efter hvarandra upptagna.
Föröfrigt har jag från denna Förteckning uteslntit att uppräkna icke
blott nugra af de arbeten, hvilka jag redan för 34 år sedan (under n:o
7, 8, och 12) anmälde i företalet till 2:dra Delen af Otava (emedan
de numera torde komma post festum’) utan äfven åtskilliga andra, såsom
t. cx. ,cÄnnu ett oril i fråga om Bränvmet. (Med anledning af den deremot
sednast väckta agitationen". Ett arbete, hvilket (såsom jag vill tro) i
många afseenden lika originelt som intressant — redan år 1853 blef
(i afsigt att tryckas) censureradt af Professor Baranowski. — Likaså en
annan skrift, med rubrik: „litl ord, så godt som två, angående Finska
språkets emancipation". Ett arbete — älven af ott visst, och ganska eget,
historiskt intresse; hvartill manuskriptet redan för omtrent 20 år sedan
blef behörigen censureradt af Hr Kanslirådet Rein; men hvilket allt
hittills förblifvit otryckt, af samma orsak som alla dc andra. Slutligen
skulle jag ännu kunna nämna en skrift, kallad — .^Presten Lindström, och
hans Birkarlar(af polemisk riktning) hvilken jag redan nedskref 1862, i
anledning af hans sednaste expektorationer, i den med honom vexlade
polemiken angående K u r c k s k a slägten; men hvilken skrift blef
för vidlyftig tör att kunna i någon tidning införas. Jag skulle kunna
uppräkna ännu flere; men — hvartill skulle det väl tjena? Dessutom
har jag, just i dessa dagar — för det Moskowska Universitetets
räkning, och med anledning af den Antropologiska afdelningens begäran
— nedskrifvit en längre Uppsats, innehållande: ,cStrödda anmärkningar,
och reflexioner, angående min samling af finska antiquiteter från d. s. k.
Sten-åldern." Och vill jag härvid hoppas att det kejserl. ryska
universitetet, i detta fall, skall erkänna kunskapen om Forntiden —ett
högre värde, och bevisa Fornforskningen — ett varmare
intresse, än hvad jag hittills varsnat hos det finska, eller funnit hos det
finska Litteratursällskapet ocli dess historiska sektion.
Slutligen bör jag kanske nämna: att Finland får måhända längo
och väl söka, och torde likväl sällan (om någonsin?) ibland sina
landsmän finna cn yngling, hvilken — redan såsom ung student, ej blott
utvecklat den vetenskapliga energi och verksamhet, som
undertecknad, och det — utan andras understöd, eller uppmuntran; — allt
på egen bekostnad, och af en egen högre, inre, kallelse. Hvaraf att
sluta, man bort kunna inse att ban — engång mognad till man —
skulle, mer än mången annan, bort kunna gagna sitt fädernesland, om
man aldrig så litet gått hans sträfvanden till mötes. Och det så
mycket mer, som ban härvid, och härunder (äfvensom ännu allt jemt
sedermera) haft att bekämpa svårigheter, motgångar, och missöden af
många slag, som tillföljd häraf blefvo hans lott; utan att han dock
derföre härvid förlorat modet, eller låtit afskräcka sig af dem, och den
otack hvarmed ban härföre blifvit belönad. Derföre, om det finnes
ett land, som förglömt hvem man ursprungligen haft att tacka, för
den första väckelsen af folkets nationela lyftning, och förgätit de
många enskildta lidanden man dervid uppoffrat, så är detta ju icke
annat än verldens vanliga gång, eller hvad erfarenheten och all
Historia dagligen bevittnat. Och likaså — om ett folk antingen icke
förstår, eller icke vill, begagna sig af hvad som i detta fall, af
en varm fosterlandskänsla, erbjudes detsamma, så förtjenar det
troligen, i så måtto, icke heller det. Hvarföre ock — om det är sant, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
