Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Sveriges förste statsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES FÖRSTE STATSMAN. 13
hämnd trädde lagens straff. Härigenom inträffade
så småningom en stor förändring till det bättre i
folkets seder och föreställningssätt. Hemfriden
aktades mer än förut. Vördnaden för kyrkans
helgd fick sitt uttryck äfven däri, att man, innan
man inträdde i kyrkan, aflade sina vapen, som
man förut alltid burit med sig, och dessa lemnades
under gudstjensten i ett särskildt förrum till
kyrkan, hvilket ä;nnu på flera ställen i vårt land
kallas vapenhus.
Det är märkligt och lärorikt att iakttaga, med
hvilken kraft och i hvilken omfattning Birger jarl
uppträdde ordnande och förbättrande på det ena
området efter det andra. Af ålder funnos, här i
landet två folkklasser, nämligen fria män och trälar.
De förra voro bönder, som själfva egde sin jord,
eller landbor, som arrenderade andras. De senare
utgjordes mest af i krig tagna fångar. Dessa hade
väl intet skydd af lagen, utan kunde af sina egare
handteras efter godtycke, köpas, säljas eller till
och med dödas. De gällde för husbondens egendom.
I allmänhet behandlades de dock med vänlighet
och hade stundom rätt stora friheter. Det var
kristendomens förmildrande inflytande på sederna
och.tänkesätten, som så småningom gjort sig
gällande. Men under tidernas lopp hade det blifvit
bruk, att fattiga personer frivilligt gåfvo sig till
trälar hos de rikare för att af dessa försörjas till
döddagar. De kallades gåfvoträlar eller g䆆rälar.
Ett sådant sätt att lifnära sig begagnades äfven af
många skuldsatta för att bli <jvitt sina skulder,
emedan trälen ej fick besitta egendom. Detta bruk
eller missbruk afskaffades af Birger, och därmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
