Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Det lilla jordbruket och förutsättningarna för dess framgång Af H. Juhlin-Dannfelt - Om konungens styrelsemakt enligt regeringsformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KONUNGENS STYRELSEMAKT. 35
sträckning utdelas för intet. Glädjande att säga,
visa också de alltjämt ökade upplagorna af
tidskrifter och smärre böcker rörande landtbruk, att våra
landtman börjat att uppskatta den upplysning, som
på detta sätt bjudes, och utan tvifvel torde dessa
två: föreningsväsende och allmännare spridd
upplysning, vara de omständigheter, som kraftigast
bidragit till att gifva det minsta jordbruket den
ökade ekonomiska bärkraft, som man nu till sin glädje
får bevittna.
Om konungens styrelsemakt
enligt regeringsformen.
De lagar, som ligga till grund för ’rikets styrelse,
lagstiftning och beskattning och i hvilka
regeringens och folkets ömsesidiga rättigheter och
skyldigheter äro fastställda och gränsbestämda, kallas
grundlagar. De äro till ’antalet fyra:
regeringsformen, riksdagsordningen, successionsordningen
(tronföljdsordnmgen) och tryckfrihetsförordningen.
Af dessa är regeringsformen (af den 6 juni 1809)
den vigtigaste; den kallas ock vår »främsta»
grundlag, hvars allmänna rättssatser få sin närmare
utläggning i de tre öfriga grundlagarna.
Regeringsformen består af två hufvuddelar,- af hvilka den
ena handlar om konungamakten, dess allmänna
organisation och befogenheter, den andra innehåller
allmänna föreskrifter angående riksdagen m. m.
Vi hafva med efterföljande lilla uppsats för af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
