Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Augsburgska bekännelsen. Af B. O. Aurelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGSBURGSKA BEKÄNNELSEN.
75
detta sätt blef denna skrift en bekännelse
(konfession).
Riksdagen öppnades af den kejserlige kansleren,
kurfursten Albrekt af Mainz, med en stor mässa
i domkyrkan. Härefter höll den påflige nuntien
(sändebudet) Pimpinella ett tal, i hvilket han
erinrade om att, när man icke aktade Petrus med
nycklarna, måste Paulus slå till med svärdet.
Afsigten var tydlig nog. Likväl var det
kejsarens afsigt att tillsvidare undanskjuta den
religiösa tvistefrågan och i stället draga en
politisk fråga i förgrunden. Kejsaren fruktade
nämligen ett nytt anfall af turkarne, som året förut
kade stått utanför Wien, och ville först rådslå
om denna angelägenhet, men ständerna förklarade,
»att man borde veta, om man kunde lefva i fred
hemma, innan man drog i krig utomlands». Karl
måste uppskjuta den turkiska krigsfrågan, tills
den lutherska saken var afgjord.
Den 24 juni anmäldes för kejsaren, att den
evangeliska bekännelsen var färdig, och man
anhöll att få uppläsa den inför riksdagen. Kejsaren
ville först ej höra talas därom, men gaf slutligen
med sig, och lördagen den 25 juni skedde den
minnesvärda uppläsningen af augsburgska
bekännelsen. Uppläsningen skedde kl. 3 e. m. i
kapellet i det pfalzgrefliga palatset.1 Som salen blott
rymde 200 personer, samlades långt före den
utsatta tiden en stor människoskara på borggården
i hopp att åtminstone få höra några ord genom de
öppna fönstren.
Sedan kejsaren intagit sin tron, placerade sig
1 Enligt andra uppgifter: i det biskopliga palatset (sen. sida).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
