Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Barrträden och barrskogarna. Af E. Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARRTRÄDEN OCH BARRSKOGARNA. 113
dessa ofta månghundraåriga minnesmärken från
en tid, då idegranen här lefde under gynnsammare
villkor än nu.
II.
Liksom människorna och många arter bland
djuren slå sig tillsammans för att i ett mer eller
mindre högt utveckladt samhälles former taga
upp kampen mot gemensamma fiender eller mot
ogynsamma naturförhållanden, så finna vi
också många växter bilda sammanslutningar för
samma ändamål. Dessa sammanslutningar kallas,
ehuru öfverensstämmelsen med människans och
djurens samhällen visst icke är fullständig, för
växtsamhällen. Det är mycket sällan ett sådant
bildas af en enda växtart. Oftast slå sig flera,
stundom talrika och vidt skilda växtformer, som kunna
trifvas med hvarandra och med likartade
naturförhållanden, tillsammans till ett sådant
växtsamhälle. Tropikernas djungler och urskogar,
Afrikas och Sydamerikas grässlätter (savanner) äro
exempel härpå. Äfven i vårt land hafva vi många
olika växtsamhällen, t. ex. kärrejt, mossen,
löfängen, bokskogen, men framför allt barrskogen.
Som redan i början af denna uppsats nämndes,
äro barrskogarna trots de oerhörda arealer de
upptaga till följd af sin artfattigdom i jämförelse
med många andra växtsamhällen mycket
enformiga. Vi få dock ej tro, att därför alla barrskogar
äro sig alldeles lika. Tvärtom finnas flera
välbe-gränsade barrskogstyper, mellan hvilka
öfvergångar dock ofta förekomma.
8—140357. Läsning för svenska folket 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
