Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Folktro och folksed. Af Elias Grip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
Julseder. Staffanssj lindning1 och Staffansvisor.
Knappast på något område träder frändskapen
mellan skilda folk så klart i dagen, som då det
gäller folkseder och folktro. I detta afseende
råder mellan de vidt spridda germanska stammarna
från Lappland till Alperna en i ögonen fallande
•öfverensstämmelse icke blott beträffande de stora
hufvuddragen af kult och sed utan äfven i många
enskildheter, såsom jag i det följande skall få
tillfälle att visa.
Julen har af ålder hos germanska folk firats
såsom en af årets största högtider, detta i bestämd
olikhet med de romanska folken, hos hvilka
nyårsfesten intager den förnämsta platsen bland
vin-ierns högtider. De julseder, som i våra dagar
iakttagas, äro af mycket olika ursprung. Somliga nå
med sina rötter ända upp i den grå forntiden;
andra ha inkommit med kristendomen eller upptagits
i senare, historisk tid.
Redan våra hedniska förfäder betraktade
veckorna omkring midvintern såsom en helig tid. Där«
ute i den döda naturen drefvo, såsom man
trodde, öfvernaturliga makter sitt spel. Vid denna tid
voro nätterna längst och stormarna häftigast.
Anförd af den vilde jägarn, drog andarnas
härigenom luften. Offer af olika art egnades dem ock.
Hade någon medlem af familjen dött under året,
brukade man mångenstädes duka åt honom vid
den plats han under sin lifstid innehaft vid
bordet.
Från julafton till heliga tre konungars dag bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
