Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Om kooperativa föreningar. Af Elise Adelsköld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
gått framåt, ha de, naturligtvis för att ytterligare
kunna ställa det ekonomiskt, själfva börjat
producera, d. v. s. tillverka varor till försäljning.
Kedan Rochdale-banbrytarne började producera
varor, i det de år 1850 inköp be en qvarn och malde
säden till mjöl åt medlemmarna. Detta företags
framgång gaf anledning till att de försökte sig på
andra produktionsgrenar och inrättade eget
slägten och bageri samt satte upp skomakeri- och
skrädderiverkstäder m. m. I allmänhet har
denna gren af den kooperativa rörelsen haft stor
framgång i England, och enligt statistiska uppgifter
hade arbetarkooperativa produktionssällskapet
år 1907 en omsättning af 1,3 mill. pund st. I
Sverige finns det åtskilliga lifskraftiga
produktionsföretag. Sedan gammalt ha vi utefter
svenska kusten s. k. »båtlag» eller »vadlag».
Deltagarne i dessa lag äro dels egare af en eller flera
lotter i lagets kapital, dels arbetande
medlemmar. För förenings väsende t inom jordbrukets
område och de fördelar, som detsamma medför
särskildt för mindre jordbrukare, redogjorde
professor H. Juhlin-Dannfelt i »Läsning för svenska
folket» 1914 häfte 1 sid. 31 o. f. Många
andelsföreningar äro såväl konsumtions- som
produktionsföreningar. Så har »Svenska hem» ett stort
kök, där så godt som all sylc och saft som åtgår
i affären kokas; likaså ha de eget rosteri samt
koka och anrätta alla varor, som skola försäljas
i charkuteriafdelningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
