- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1914 /
244

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Om dimma, moln, regn, snö och hagel. Af T. O.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.

dens yta, som dagligen och: stundligen försiggå
efter lagar, som äro af Försynen en gång för alla
satta och hvilka vi så träget bemöda oss om att
komma på spåren — allt detta beror mycket af solens
alstrande och ordnande kraft. Nog lönar det sig
mödan för oss att söka tyda de yttringar af denna
väldiga kraft, på hvilka vi se dagliga bevis, och
att med vår tankeförmåga söka fatta de
oföränderliga lagar, som de lyda.

Det föresatta ämnet ger anledning till
betraktelser öfver ett begränsadt område för solens
verksamhet, det nämligen, som berör uppkomsten af
dimma, moln, regn och hagel, hvilka
naturföreteelser stå i ett nära samband med hvarandra och
därför synnerligen väl passa att afhandlas i ett
sammanhang, ty alla hafva de vattnet tillika med
solstrålarnas kraft att ta.cka för sin tillkomst.

Att vattnet intager en högst väsentlig del af
ytan på vår jord, torde vara alla bekant, och
vi ha nog någon gång fått lära. ioss, att det utgör
ungefär 3/4 af ytinnehållet på vår planet. Om vi
tänka oss jordytan fullkomligt jämn och slät samt
betäckt af det vatten, som världshafven innehålla,
så skulle djupet af detta hela jordklotet
omfamnande haf blifva omkring 200 meter.

Aldrig befinner sig vattnet i hvila, dess yta
må se aldrig så lugn ut, och det må nu förekomma
i flytande form i floder, sjöar och haf eller af
vinterkölden vara slaget i bojor såsom is eller
såsom moln och skyar sväfva öfver våra hufvuden.
Från världshafvens största djup tvinga solens
strålar — äfven om de ej direkt nå dit, så dock
genom sin värmande kraft — vattnet upp till ytan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:57:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1914/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free